Självledarskap ställer nya krav på anställda
På allt fler arbetsplatser förväntas medarbetare utöva självledarskap. Många trivs med att få större inflytande över hur jobbet ska utföras, men för att självledarskapet ska fungera krävs stöd, tydliga ramar och en kontinuerlig dialog.
De senaste åren har självledarskap blivit ett populärt begrepp i arbetslivet. Termen brukar användas för att beskriva ett arbetssätt där medarbetarna har stort manöverutrymme och ansvar och själva fattar en stor del av besluten om hur arbetet ska utföras. Under pandemin, när det omfattande distansarbetet medförde att möjligheterna till handfast arbetsledning minskade, växte intresset för självledarskap ytterligare.
Att alltmer ansvar flyttas från chefer till medarbetare är en tydlig trend i arbetslivet – särskilt inom offentlig sektor – och det innebär en stor omställning, konstaterar Anna Tufvesson, organisationskonsult och författare till boken Aktivt självledarskap.
Men för den som jobbar på en arbetsplats där det börjat talas om självledarskap kan det vara svårt att veta vilka krav det medför och hur långt ansvaret och befogenheterna sträcker sig. Det är frågor de anställda har rätt att få svar på, framhåller Anna Tufvesson.
– Den komplexa roll som självledarskap innebär behöver tydliggöras, så att medarbetare vet vad de ger sig in på och vad som förväntas av dem. Chefer har alltid fått gå chefskurser som stöd. Nu är det lika naturligt att medarbetare behöver kunskap om hur de ska leda sig själva. Det är en fråga som facket borde driva, säger hon.
Många medarbetare uppskattar självledarskapet, menar Anna Tufvesson. Det ger utrymme för egna initiativ och en flexibilitet i hur jobbet läggs upp, och man slipper gå till chefen och fråga ”vad ska jag göra nu?”.
– Det betyder också det inte går att skylla allt som går snett eller känns besvärligt på chefen.
För att anställda ska ha förutsättningar att framgångsrikt leda sig själva, och må bra och stimuleras av det, krävs dock bra planering och information från arbetsgivarens sida, konstaterar Anna-Lena Sundlin, organisationspsykolog på Sandahl Partners, som tillsammans med två andra forskare undersökt hur medarbetare i offentlig verksamhet upplevt arbete med höga krav på självledarskap.
– Det krävs en klarhet över syftet och tydliga strukturer i de olika sammanhangen. Det behövs även utrymme för mental förberedelse och reflektion om hur du som medarbetare på bästa vis ska leda dig själv, säger hon.
Hon tillägger att självledarskapet kan kompliceras om planeringen är ”för lös i kanten” och beskrivningen av det ansvar medarbetaren ska axla är för vag. ”Då är det lätt att känna sig som en elvisp som bara snurrar runt”, som en deltagare i studien uttryckte det.
Med självledarskap följer ett nytt slags relation till chefen, som får inta en mer coachande roll och ge information och återkoppling – kort sagt se till att medarbetare är på rätt spår. Samtidigt har chefen fortfarande det övergripande ansvaret och ska se till att målen nås, att regler följs och att medarbetare känner trygghet, framhåller Anna Tufvesson.
– Chefen får inte dra sig undan och lämna medarbetare i sticket, säger hon.
Men, konstaterar Anna-Lena Sundlin, ett problem med självledarskap är just att det kan missförstås och leda till att chefer abdikerar från ansvar med motiveringen att ”medarbetarna ska ju leda sig själva nu”.
– En sådan utveckling har tyvärr märkts inom flera organisationer. Det kan få som effekt att medarbetare känner sig vilsna, säger hon.
Den som inte anser sig få tillräckligt stöd från sin chef för att självledarskapet ska fungera måste själv agera, menar Anna Tufvesson.
– Tänk på att chefen inte är tankeläsare. Se till att ni har en kontinuerlig dialog. Reflektera över vad du behöver för ditt självledarskap och var tydlig med vad du förväntar dig av chefen. Begär återkoppling om du inte får det. Ge även chefen återkoppling. Det är faktiskt en uppgift för dig som medarbetare att göra chefen bra.
Självledarskap ställer krav på självkännedom och självinsikt, framhåller Anna Tufvesson.
– Du måste reda ut vad som är dina styrkor och hur du bäst ska använda dem. Dessutom behöver du reflektera över hur du vill agera när något känns svårt och jobbigt – exempelvis tänka klokt i stället för att fara ut i ilska, säger hon.
Att ha förmåga till uthållighet när något känns tungt är också viktigt, menar Anna Tufvesson, liksom att ha självmedkänsla – att inte döma sig själv om något blir fel. Hon ger rådet att försöka träna upp dessa färdigheter.
Självledarskapet kan också kräva större anpassningar av arbetssättet än vad man först tror.
– Flera deltagare i studien betonar att de insett betydelsen av goda förberedelser – att ligga steget före – samt att det behövs ställtid mellan olika arbetsuppgifter för att hantera dem effektivt, säger Anna-Lena Sundlin.
Självledarskapet kräver också att man löpande granskar sitt eget arbetssätt, understryker hon.
– Det går inte bara att tuffa på, utan du måste utvärdera hur väl och smart du jobbar.
Man behöver hela tiden vara öppen för att utvecklas, poängterar Anna Tufvesson.
– Fundera över ”vad behöver jag lära mig nu?”, råder hon.
De krav som självledarskapet ställer innebär också att det blir extra viktigt att lägga in tid för pauser och återhämtning i arbetsschemat, framhåller Anna-Lena Sundlin.
– Det finns en risk att självledarskap kan leda till att medarbetare blir trötta och i förlängningen utmattade om de inte får rätt förutsättningar, säger hon.
Både Anna-Lena Sundlin och Anna Tufvesson poängterar dock att självledarskap inte betyder att du ska jobba helt på egen hand. Du ska bidra till att samspelet med arbetsgruppen fungerar och ha en kontinuerlig dialog med din chef.
Den som kan visa upp en god förmåga att hantera självledarskap har en stark merit på arbetsmarknaden, framhåller de båda. Det är också något som går att framhålla när det är dags för lönesamtal.
– Denna nya ansvarsfulla roll för medarbetare bör även märkas av lönemässigt, säger Anna Tufvesson.
Så kan självledarskapet bli framgångsrikt
Organisationskonsulten Anna Tufvesson framhåller ett antal faktorer som är viktiga för att lyckas med självledarskap – som det kan vara klokt att försöka utveckla.
- Kommunikation. Ha en dialog med din chef så att du jobbar i rätt riktning.
- Självkännedom. Ha koll på vilka dina styrkor är och hur du bäst använder dem.
- Självinsikt. Ha koll på hur du tänker och vill agera om något känns svårt.
- Självmedkänsla. Undvik att döma dig själv när du råkar ut för motgångar och misslyckanden.
- Utveckling. Sträva efter att lära dig nya saker.
- Uthållighet. Hitta sätt att orka kämpa på även när det känns svårt eller tungt.
- Ansvarstagande. Medverka till att samspelet i gruppen fungerar.
