Nätverk som lyfter karriären
Ett väl utbyggt kontaktnät kan avgöra din framgång på arbetsmarknaden, och nätverk på webben ger chans till betydligt fler förbindelser än förr. Men det är inte nödvändigt att ge sig ut i cyberspace för att vårda sina kontakter.
Nätverk handlar inte längre bara om exklusiva, informella ledningsmöten i bastun, eller traditionella sammanslutningar i stil med Rotary. Nej, nu har det sociala minglandet plötsligt blivit en angelägenhet för gemene man. I dagstidningar och livsstilsmagasin uppmanar karriärcoacher till medveten kontaktplanering, och internet svämmar över av mötesplatser där man kan utbyta jobbtips eller bara umgås. »Att nätverka« har blivit ett begrepp, och ditt kontaktnät kan vara mer avgörande för din yrkeskarriär än du tror.
Helt nytt är förstås inte fenomenet, även om tekniken har förändrat nätverkens utseende. Sociala kontaktnät har funnits i alla tider, konstaterar Andreas Dahlin, chefredaktör och vd för tidningen och karriärnätverket Shortcut.
–Nätverkat har människor gjort sedan stenåldern. Det ger fördelar och har alltid varit viktigt, till exempel i näringslivet, kulturen och politiken, säger han.
Forskaren Alireza Behtoui har studerat det sociala kapitalets betydelse för att få ett bra jobb, och kommit fram till att rätt sorts kontakter är nästan lika viktigt som utbildning.
–Var och en av oss har nätverk som består av släkt, nära vänner och bekanta, förklarar han. Socialt kapital är det värde som finns hos dem, deras finansiella och kulturella kapital och vilken position de har på arbetsmarknaden. Det kan användas när man ska skaffa eller byta jobb, avancera på arbetsplatsen eller till och med när man skaffar partner.
Professor ger fler poäng än städare
Det finns olika sätt att mäta mängden socialt kapital. Alireza Behtoui har använt en internationell skala som poängsätter ett antal yrken efter prestige och status. Att känna en professor ger till exempel 80 poäng medan en städare i bekantskapskretsen ger 16 poäng. När 2000 nyanställda i en svensk kommun fick kryssa för vilka yrkeskategorier de hade i sin bekantskapskrets visade det sig att deras sociala kapital spelade nästan lika stor roll som deras utbildning för vilken lön och vilka anställningsförhållanden de fått.
–Den demokratiska sagan om meriter, utbildning och arbetslivserfarenhet stämmer inte, enligt den undersökningen, konstaterar Alireza Behtoui.
Svårt bygga nytt nyttigt närverk
Karriärcoacher brukar ge råd om hur man aktivt bygger och vårdar sitt sociala nätverk för att ta sig framåt i arbetslivet: Håll kontakten med gamla kolleger och bekanta! Släng iväg ett mejl, skicka ett vykort. Glöm inte tacka för förmedlade jobbtips eller kontakter, och dela med dig av dina egna. Våga mingla på nya platser. Men Alireza Behtoui är skeptisk till hur mycket man egentligen kan stöpa om sin egen plattform.
–Jag varnar för att det inte alltid är så lätt. Vi har massor med begränsningar. Till exempel att fika med folk från högre klass. Var ska jag träffa dem? Och även om vi träffas, har vi verkligen ämnen att prata om? Jag måste ha ett visst kulturellt kapital för att umgås med professorer, annars blir det katastrof. Det är likadant med dejtning. Om hon pratar Bergmanfilmer och jag pratar Big Brother så kommer det inte att fungera.
Däremot finns det fortfarande mycket att vinna på att utveckla det kontaktnät man redan har genom sina naturliga mötesplatser. De flesta kan bli bättre på att använda sina sociala möjligheter, påpekar Alireza Behtoui.
–Man kanske har passiva kontakter man kan aktivera, tidigare kursare från högskolan eller universitetet till exempel. Det är det naturliga: man frågar vad som hänt sedan sist, tipsar varandra. Det är viktigt att vara medveten om effekten av det. Vem kan vara en möjlig nyckel till en annan position?
Många mötesplatser på internet
Det är här internet som hjälpmedel kommer in i bilden. Digital kommunikation och mötesplatser på nätet är förstås inte det enda sättet att bygga och underhålla sitt kontaktnät på, och det är fortfarande mest yngre personer som använder sig av tekniken. Men Andreas Dahlin på Shortcut tycker ändå att det är ett fenomen man bör vara medveten om, om så bara i allmänbildande syfte.
–Det är givetvis upp till var och en. Men det är absolut ingen fluga, för det förändrar sättet vi kommunicerar på ett otroligt sätt. Vi är mycket snabbare och blir mer globala. De sociala nätverken på nätet är ett sätt att matcha människor med varandra. Man måste vara beredd på att det är så här nästa generation kommer att kommunicera, även om de inte kommer att sluta umgås.
Han liknar mötesplatsen på nätet vid rökrummet på en arbetsplats eller uppehållsrummet på en skola: en yta där man träffas. Det som skiljer det virtuella rummet från det fysiska är att man på nätet kan styra och sortera sitt eget nätverk. Det blir möjligt att hantera ett kontaktnät som är mångdubbelt större än den vanliga bekantskapskretsen.
De flesta som registrerat sig på nätverket Shortcut är yngre och yrkesverksamma akademiker som vill mingla på nätet för att få skjuts i karriären, tips om nya jobb eller hjälp i sin personliga utveckling.
–Styrkan i vår nisch är att nätverket resulterar i affärer, möjligheter eller rena jobb, säger Andreas Dahlin. Det är ju så nätverk fungerar. Om du inte var påloggad på internet skulle du fråga dina kompisar. Det här är precis samma sak, fast mer konkret och blixtsnabbt. Det är ingen raketforskning direkt, men själva verktyget ger enorma möjligheter.
Nätverka på nätet
Den som är nyfiken på att bredda sitt kontaktnät via internet bör tänka på två saker:
- Språk. Tänk över hur du formulerar dig på snabba chattar, i korthuggna sms eller mejl. Det digitala språket skiljer sig från det talade och gör det till exempel svårt att förmedla känslor.
- Sans. Ta dig inte vatten över huvudet som nybörjare. Det finns många forum, och det är bättre att fokusera på ett eller möjligen ett fåtal. Skaffar du dig en profil lite här och var på olika mötesplatser så ger det ingenting, och du riskerar att tappa intresset.
Nätverkstjänster
- www.shortcut.nu – svenskt karriärnätverk med fokus på yngre, yrkesverksamma akademiker.
- www.linkedin.com – avskalad sajt för rena jobbkontakter.
- www.myspace.com – mötesplats med en yngre och mer social profil.
- www.facebook.com – socialt nätverk som fått många svenska användare på senare tid.
