När orden blir en fiende - hjälpmedel underlättar jobbet för dyslektiker
Nästan en på dussinet har läs- och skrivsvårigheter i form av dyslexi. Kanske är det du, eller en kollega. Tekniska hjälpmedel kan underlätta vardagen. Det största problemet är tystnaden på arbetsplatserna.
– Oj då, jag har visst glömt pennan igen – kan du skriva?
Kollegan som skulle anteckna på mötet har på nytt en ursäkt för att slippa. Någon annan får föra protokoll, och irritationen breder ut sig. Men är egentligen pennan problemet?
Cirka åtta procent av befolkningen har dyslexi. Det motsvarar ett par barn i varje skolklass, eller fyra kolleger på en arbetsplats med 50 anställda. Många vet inte ens om att deras läs- och skrivsvårigheter beror på ett funktionshinder. Den som är lindrigt drabbad kanske har klarat skolan hyfsat. Andra har stämplats som obegåvade, tappat sugen och valt att skolka eller hoppa av.
Dyslexi kallas ibland ordblindhet och hör till gruppen specifika inlärningssvårigheter, liksom till exempel ADHD. Det betyder att det är ett begränsat funktionshinder i hjärnan, som dock inte påverkar intelligensen överlag. Snarare presterar dyslektikern ofta ömsom bättre, ömsom sämre testresultat än genomsnittsbefolkningen.
– Man vänder på siffror och bokstäver: b blir d och 34 kan bli 43. Man har problem med att läsa mattetal eller långa meningar, och att uttala krångliga ord. Det allra svåraste är att anteckna – att ta emot information och skriva ner, säger Jens Altnäs på Arbetsförmedlingen Rehab i Sundbyberg där dyslektiker får hjälp att anpassa sin arbetsplats och hitta rätt hjälpmedel.
Sämre närminne
Dyslexi innebär ofta sämre närminne, i synnerhet för information som man bara hör. Det är också vanligare att ha svårt med höger och vänster. En vägbeskrivning på mobilen kan därmed visa sig lönlös. För den som ofta kör bil i jobbet kan en satellitnavigator, en gps, underlätta. Då slipper man också leta i tättskrivna kartregister.
Jens Altnäs brukar mejla adress och telefonnummer till sina klienter, eller skicka sms. Det kan vara bra att tänka på att printa ut sådana uppgifter till medarbetare som har svårt för att läsa och skriva, tipsar han.
– Det är paradoxalt, men ibland kan skriven information vara bättre än talad. Det var rätt roligt när vi skulle förklara det för en arbetsgivare. Då frågade han: jaha, hör de dåligt också? Det är svårt att förklara vad dyslexi är.
Skönt och jobbigt med diagnos
Genom åren har många dyslektiker fått utstå hån för sina läs- och skrivsvårigheter. En del är i övre medelåldern när de till slut får sin diagnos.
– Då har de i 50 år trott att de har varit dumma i huvudet, suckar Jens Altnäs. Det är skönt att få diagnosen, men också oerhört jobbigt. En del tycker att de har kastat bort sitt liv, och får minnen från skoltiden. Hade de fått hjälpmedel då hade de kunnat gå mycket längre. Kunskapen har generellt varit väldigt dålig. Men jag har aldrig hört någon som ångrar en utredning.
Enligt en färsk doktorsavhandling från Lunds universitet hamnar unga dyslektiker lätt på efterkälken genom sin mer begränsade läs- och skriverfarenhet, och får sämre ordförståelse och uttrycksförmåga än andra jämnåriga. Men samma undersökning visar att dyslektikerna i stället utvecklar mer kreativa metoder för att lära sig saker och lösa problem. Genom att tänka i bilder och använda intuition bygger många upp en icke-verbal IQ som i studien ligger väl över genomsnittet.
Jens Altnäs är noga med att påpeka att även dyslektiker förstås är olika som personer. Men vissa drag har många ändå gemensamt, menar han.
– En dyslektiker är ofta en improvisatör. Man är flexibel, har lätt för att anpassa sig och ta kontakter, men har svårt för struktur och organisation. En dyslektikers skrivbord är ofta väldigt rörigt.
En kalender är därför ofta ett nödvändigt stöd. Men samtidigt kan det ta emot, eftersom det mesta som är förknippat med skrift står för olust. Då gäller det att hitta någon alternativ strategi.
– Papper och penna är svårt, säger Jens Altnäs. Många dyslektiker skriver kråkfötter som inte går att läsa. De föredrar mobiltelefon eller handdator. Där är bokstäverna färdiga och det blir tydlig text.
Det finns också andra hjälpmedel som underlättar arbetslivet – till exempel rättstavningsprogram eller skärmläsare med talsyntes, vilket inte är dyrare än många andra arbetsredskap. Stavningskontrollen i Word räcker sällan för en dyslektiker. På arbetsförmedlingen i Sundbyberg använder man programmet ”Stava Rex”, som även reagerar när ord används fel: jag har ”gott” en mil, i stället för ”gått”. Skärmläsarprogrammet ”Word Read Plus” läser upp text från skärmen, så att användaren hör om ord saknas eller ligger i fel ordning.
– Om man har mycket text att läsa igenom kan det vara bra att både få ljud genom öronen och text för ögonen.
Datorer underlättar
Traditionellt har kontorsarbete tett sig omöjligt för många dyslektiker, som i stället valt praktiskt orienterade yrken. Men det skrivs även på ett lager, en vårdinrättning eller en byggarbetsplats; journaler, daganteckningar och olycksfallsrapporter. Därför borde man öka bruket av datorer även utanför kontoren, menar Jens Altnäs. Visst kan datoriseringen medföra nya svårigheter i form av chattforum och snabb korrespondens via e-post. Men samtidigt är en datorbaserad arbetsmiljö ofta bättre för den med läs- och skrivsvårigheter. Förutom extra hjälpmedel ger datorn stöd i form av tydliga gränssnitt och bildikoner.
Helst skulle han önska att alla dyslektiker vågade sträcka på sig och stå för sitt funktionshinder, i stället för att känna ett tvång att smyga och dölja. Arbetsgivaren är enligt arbetsmiljölagen skyldig att göra arbetsplatsen tillgänglig för alla anställda, påpekar Jens Altnäs.
– Har man inga funktionshindrade medarbetare bör man tänka till som arbetsgivare, anser han. Antingen har man selekterat bort dem i rekryteringen, eller så har man en miljö på arbetsplatsen som inte är öppen för att ta upp de här frågorna. Man måste kunna säga att man har svårt för att skriva, och chefen måste lyfta frågan.
Extra stöd på högskolan
På landets högskolor och universitet kan studenter med dyslexi få specialhjälp, eftersom dyslexi räknas som ett funktionshinder enligt Lagen om likabehandling av studenter på högskolan. Stödet kan till exempel innebära anpassade datorer, muntlig tentamen i stället för skriftlig, anteckningshjälp, korrekturläsning och extra handledning. Nästan varje lärosäte har en kontaktperson och samordnare för studenter med dyslexi och andra funktionshinder.
