När någon går bort
”Det händer i Lissabon att en stor blomma slår ut i min bröstkorg. Dess namn är Infarkt.” Så inleder Göran Tunström sin bok ”Under tiden” från 1993. Han hamnar på sjukhus, överlever, och när han skrivs ut säger läkaren som vårdat honom: ”Ni får inte glömma vad jag sagt. Att leva är det viktigaste av allt! Åtminstone så länge man är i livet.”
Ja, det är viktigt att leva livet, att vara närvarande i det, men det är också viktigt att inse att det en dag tar slut.
När någon dör orsakar det smärta bland de närmaste. Sorgen är svår nog att bära och därför bör man, medan man fortfarande är i livet, göra det man kan för att praktiskt underlätta för dem som blir kvar.
I Statstjänstemannens förra nummer (2/01) fanns information om STs gruppförsäkringar. Den här artikeln, om vissa formalia som är bra att ha ordnade innan någon dör, tar sin utgångspunkt i dessa försäkringar.
Försäkring vid dödsfall
Låt oss utgå från STs grupplivförsäkring.
Om någon dör måste de efterlevande anmäla dödsfallet till försäkringsbolaget för att dödsfallskapitalet ska utbetalas. Anmälan ska göras på särskild blankett som kan fås från Förenade Liv (tel 08-700 40 80, e-post: kundservice@forenadeliv.se).
Till anmälan ska fogas dödsfallsintyg och släktutredning. Båda dessa får man från sitt lokala skattekontor. På grundval av denna anmälan och intygen betalas sedan dödsfallskapitalet ut till förmånstagarna. Huvudregeln är att försäkringsbolaget betalar ut pengarna oavsett dödsorsak.
Det högsta dödsfallskapitalet i STs grupplivförsäkring är 400 000 kronor. Den som vill kan ha flera försäkringar, eftersom man inte kan överförsäkra sig vad avser livförsäkringar.
Tjänstegrupplivförsäkring
Vad tjänstegrupplivförsäkringen omfattar finns det anledning att också ha kunskap om. Beroende på familjeförhållanden finns det också anledning att fundera på behovet av förmånstagarförordnande för denna försäkring – inte minst om man är sambo. Försäkringen för AgV-områdets anställda sköts av SPV, detsamma gäller för anställda i Posten AB medan t ex anställda i Teracom AB har Förenade Liv som förvaltare.
Det är viktigt att notera att de försäkringar som sköts av SPV har en typ av generellt förmånstagarförordnande (till vem pengarna betalas ut) och Förenade Liv ett annat. Kontrollera försäkringarna eller ring försäkringsgivaren för besked om hur det generella förordnandet ser ut.
Vem ärver?
Vem ärver kvarlåtenskap? För efterlevande make gäller särskilda regler. Man kan säga att efterlevande make har ”absolut förtur”, bl a sin giftorättsandel, om man inte har äktenskapsförord som anger något annat. Giftorättsandelen ska dock inte förväxlas med efterlevande makes arvsrätt.
Det finns också anledning att notera att efterlevande make ärver före gemensamma barn (adopterat barn räknas också som bröstarvinge, men ärver å andra sidan inte sina biologiska föräldrar). Dessa barn får vänta till dess också den andra maken är död. Barn som inte är gemensamma, dvs bara barn till den avlidne, behöver dock inte vänta på sitt arv om kvarlåtenskapen överstiger fyra prisbasbelopp.
Övriga efterlevande är enligt lagen indelade i tre arvsklasser, varje arvsklass måste vara ”uttömd” innan nästa blir aktuell.
I den första finns barn och eventuellt barnbarn, i den andra arvsklassen finns föräldrar, syskon och syskonbarn och i den tredje klassen mor- och farföräldrar samt i andra hand farbröder och fastrar, morbröder och mostrar.
Partnerskap och sambo
För den som lever i ett registrerat partnerskap är huvudregeln att partnerskapet juridiskt har ”samma rättsverkningar som ett äktenskap”, vilket på juristspråk kallas ”likställdhet”. Vissa undantag görs dock, bl a rätten att adoptera barn, vilket nu är aktuellt i debatten.
Det tunnaste juridiska skyddet har de som lever i samboförhållanden och inte reglerat detta med t ex inbördes testamente. I STs grupplivförsäkring betalas dödsfallskapitalet ut till efterlevande sambo om denne är medförsäkrad. Om inte går dödsfallskapitalet till arvingarna och efterlevande sambo blir utan ersättning.
Ska sambo, som inte är medförsäkrad, få försäkringen måste ett förmånstagarförordnande skrivas. (Förenade Liv håller med en blankett för ändrat förmånstagarförordnande.)
I ett samboförhållande kan det också finnas anledning att reglera vad som ska gälla egendom och ekonomiska tillgångar. Efterlevande sambo har ingen arvsrätt efter avliden sambo. En prisbasbeloppsregel ger dock sambon rätt till två prisbasbelopp av den bobehållning som ingår i bodelningen. Vad man kan/bör göra är att skriva testamenten till förmån för varandra samt sätta in varandra som förmånstagare på de försäkringar man har.
Arvsskatt
Som huvudregel kan man säga att på utbetalade livförsäkringsbelopp blir det nästan aldrig fråga om arvsskatt på pengarna. Om det inte finns något särskilt förmånstagarförordnande går pengarna i huvuddelen av fallen till efterlevande make (motsvarande gäller för dem i registrerat partnerskap).
Ett exempel: 400 000 kronor i dödsfallskapital från STs grupplivförsäkring ska betalas ut till efterlevande make. Hälften, 200 000 kronor, är makens giftorättsandel. Återstår 200 000 kronor. Efterlevande make har rätt att räkna bort sex prisbasbelopp innan någon arvsskatt tas ut. Sex prisbasbelopp är i år 221 400 kronor, vilket innebär att det i exemplet inte tas ut någon arvsskatt.
Arvsskatt betalas efter en särskild taxa som stiger ju längre bort från den avlidne man är på den juridiska släktskalan.
Testamente m m
Många tror att man endast behöver skriva testamente om man har stora ekonomiska tillgångar, som kan leda till arvstvister. Så är det inte. Det räcker med att man vill styra vissa delar av sin egendom till vissa personer för att skriva ett testamente. Kanske vill man att just Lisa ska ha gungstolen, som hon alltid satt i på besöken hos mormor och morfar.
Visst kan man också skriva testamente för att undvika onödigt ”tjafs” bland arvingarna. Man kan dock inte med ett testamente göra någon bröstarvinge (barn eller om barnet avlidit barnbarn) arvlös, vilket man kunde läsa om i gamla romaner där fadern hotade son och ibland dotter med att de inte skulle få en ”krona” om de inte följde faderns vilja. Barnen har alltid rätt sin laglott, vilken är hälften av vad man skulle fått om det inte funnits testamente. Och makes giftorättsandel finns alltid; såvida man inte har äktenskapsförord.
Var dock uppmärksam på att ett testamente är en sak och ett förmånstagarförordnande för en grupplivförsäkring en annan. Det går inte i ett testamente att rättsligt styra att pengar från en försäkring ska gå till viss person om det generella förmånstagarförordnandet säger något annat.
Ett testamente ska bevittnas av två personer, de bör inte ingå i släkten eller omnämnas i testamentet. De som bevittnar behöver inte känna till innehållet, de ska endast intyga att den som skrivit under testamentet gjort det vid sina sinnens fulla bruk. Ett testamente behöver inte registreras hos tingsrätten, vilket ett äktenskapsförord måste.
Fotnot:
I artikeln har endast vissa huvudregler tagits upp. I många fall kan man behöva juridisk hjälp för att undvika fallgropar. Försäkringsbolag, banker, begravningsbyråer, juridiskt kunniga i vänkretsen med flera kan ge värdefulla råd om det som är denna artikels huvudsyfte: Att göra livet så praktiskt och ekonomiskt drägligt som möjligt för de efterlevande.
