Med sommaren i sikte

Den hårda arbetsdagen ska ersättas av några, förhoppningsvis, paradisiska veckor; ge minnen att leva på det kommande året. Nä, riktigt så tänker vi kanske inte; det räcker med att få några veckors avbrott, att få ”komma ifrån”, att få göra det man själv vill.
Som det mesta här i världen styrs även semesterveckorna av lagar, förordningar och avtal. I botten ligger semesterlagen (1977:480), på olika punkter ändrad genom åren. 
Semesterlagen ger parterna på arbetsmarknaden stora möjligheter att träffa egna regler om semestervillkoren. Huvudregeln är att de ska vara bättre än lagens regler, eftersom semesterlagen är en minimilagstiftning.
Inom nästan alla avtalsområden har man använt möjligheten att träffa egna avtal. Det avtal som omfattar den stora majoriteten av STs medlemmar, de inom Arbetsgivarverkets område, är ALFA (Allmänt löne- och förmånsavtal). I femte kapitlet finns bestämmelserna om semester.
Men inte ens här finner man ”sanningen”, eftersom de centrala parterna gett de lokala parterna fullmakt att träffa egna avtal om semestervillkoren. Den som vill veta exakt vad som gäller bör därför kontrollera det semesteravtal som kan finnas vid den egna arbetsplatsen.
Motsvarande gäller STs medlemmar inom andra avtalsområden, exempelvis affärsverksområdet där AVA gäller, och inom Almega-området dit Posten hör.
Här är några huvudpunkter i semesterreglerna:

Antal semesterdagar
Enligt ALFA har du 28 dagar till och med det år du fyller 29 år, 31 dagar från och med det år du fyller 30 år och 35 dagar från det år du fyller 40 år.
Inom Almega-området är huvudregeln 25 dagar om du har övertidskompensation och månadslön upp till 31 100 kronor, 30 dagar om du saknar övertidskompensation men har lön upp till 31 100 samt 28 dagar ifall du har fri arbetstidsförläggning. 
AVA-reglerna är: För dig med månadslön upp till 10 500 kronor (heltid) gäller 25 semesterdagar till och med fyllda 29 år, 28 efter fyllda 30 och 31 efter fyllda 40 år. Över 10 500 kronor i månadslön gäller 28 dagar till och med fyllda 29 år, 31 efter fyllda 30 och 34 dagar efter fyllda 40 år.
I årets avtalsförhandlingar kräver Arbetsgivarverket att antalet semesterdagar minskas i AVA.

Huvudsemester
Huvudregeln är att arbetsgivaren har skyldighet att lägga ut semestern, så att varje arbetstagare får minst fyra veckors sammanhängande ledighet under månaderna juni t o m augusti.
Du som tar ut sparade semesterdagar har rätt att få dem i anslutning till huvudsemestern. Beroende på verksamhetens art är det vanligt att arbetsgivare och lokalt fack träffar avtal om annan förläggning av huvudsemestern än till juni–augusti. I lagen talas om att ”särskilda skäl” ska finnas för annan förläggning.
Huvudregeln säger också att du som anställd ska ha besked senast två månader, innan du får semester.
Arbetsgivaren får inte förlägga din semester till uppsägningstid om denna uppgår till som längst sex månader om du inte samtycker till detta.

Nettosemester
Semesterlagen utgår från att det är arbetsdagarna måndag – fredag som räknas. Lagens 25 semesterdagar innebär alltså fem veckors semester. I avtal kan man komma överens om mer. Arbetar du oregelbunden tid, exempelvis veckoslut, ska din arbetstid räknas om utifrån ”kontorsarbetstidsbegreppet”.

Intjänandeår
Semesterlagens intjänandeår är 1 april – 31 mars. Semesteråret är det år som följer därefter.
I nästan alla avtal mellan fack och arbetsgivare har man frångått lagen genom att låta intjänandeår och semesterår vara samma år, oftast kalenderår. Det blir administrativt enklare.
När intjänandeår och semesterår är detsamma får du som börjar din anställning den 1 januari betald semesterledighet redan det första året. Skulle du sluta blir du skyldig arbetsgivaren semesterdagar och får avräkning på slutlönen med 4,6 procent på månadslönen för varje dag du fått ut för mycket. Så är det i ALFA, i AVA och inom Almega-området.
Detta brukar gälla om man slutar inom fem år, därefter efterskänks eventuella uttagna semesterdagar.

Obetald semester
Har du varit anställd endast under del av intjänandeåret har du rätt till det antal betalda semesterdagar som motsvarar anställningstiden. Därutöver har du rätt att få ut obetald semesterledighet så att du sammanlagt får fem veckors semester.
Om du börjar din anställning den 1 september eller senare inskränks dock ledigheten till en vecka. Löneavdraget för varje obetald semesterdag är 4,6 procent av den fasta månadslönen.

Oregelbundna tider
Arbetar du på oregelbundna tider ska du vara medveten om att det kan finnas andra beräkningsgrunder. Enligt ALFA bör lokala avtal slutas om hur semestern ska beräknas vid oregelbunden arbetstid. Den ska dock beräknas på ett sätt som är ”neutralt i förhållande till hur semesterledigheten beräknas för arbetstagare med s k kontorsarbetstid och syfta till en verksamhetsanpassad lösning”.

Frånvaro som ger semesterrätt
Vid frånvaro på grund av sjukdom är huvudregeln semesterlagens regel: 180 frånvarodagar per intjänandeår ger rätt till semester med semesterlön. Beror frånvaron på arbetsskada får du räkna semesterrätt under två hela intjänandeår.
Vid föräldraledighet med föräldrapenningtillägg eller föräldrapenning på garantinivå är huvudregeln att detta är semesterlönegrundande upp till 120 dagars frånvaro (180 dagar för ensamstående förälder). Variationer mellan avtalen förekommer. 

Semesterersättningar
Under semesterledighet har du semesterlön, vilken är den vanliga, fasta månadslönen. Dessutom har du semestertillägg, som består av två delar: En del beräknas på den aktuella, fasta månadslönen, den andra beräknas på de rörliga lönedelar du kan ha haft året före semesteråret och där semestertillägget inte redan ingår. (Ja, det är krångligt!) 
Tillägget som räknas på månadslönen ska betalas ut vid lönetillfälle i anslutning till semestern och tillägget som räknas på rörliga lönedelar ska i flertalet avtal betalas ut senast i juni månad.
Storleken på semestertilläggen är i långa stycken ett förhandlingsresultat mellan parterna. Grunden är emellertid semesterlagens bestämmelse om att du totalt ska ha tolv procent av det du tjänat under intjänandeåret.
Utöver lagens bestämmelser finns också ett tillägg som heter semesterlönegaranti. Det infördes 1998 på initiativ av LO och kopierades snabbt av övriga.
Det är en garanti för att ingen, efter semesterlön och semestertillägg, ska ha en inkomst på mindre än 790 kronor per semesterdag. Har du det fyller garantin ut mellanskillnaden.
(På förhandlarjargong kallas det för ”balkongtillägget”, eftersom LOs argument var att de lägst avlönade inte hade råd att göra något annat under semestern än att sitta på balkongen.)

Sparade semesterdagar
Du som har fler än 20 betalda semesterdagar har rätt att spara en eller flera av de överskjutande dagarna till ett senare år, dock högst fem år. När du tar ut sparade dagar har du rätt att få ut dem i anslutning till årets huvudsemester.
Du som följer ALFA eller tillhör AVA-området får ha högst 40 sparade dagar. Inom Almega-området är huvudregeln 25 sparade semesterdagar.
Det år du tar ut sparade semesterdagar får du inte spara nya. Ersättningen för sparade semesterdagar är densamma som för andra semesterdagar. 
Observera att det är varje års sparade dagar som ska tas ut inom en femårsperiod. Har du tio sparade dagar från år ett är det endast dessa du behöver ta ut år fem, även om du har sparade dagar åren därefter. 
Om du, exempelvis på grund av sjukdom, inte kunnat ta ut all din semester under ett år omvandlas kvarvarande dagar till sparad semester.
Överstiger den sammanlagda outtagna semestern det du enligt avtal får spara, omvandlas överskjutande dagar till pengar som du får ut, så kallad ogulden semesterlön.

Om du slutar
Slutar du din anställning och har intjänad semester kvar ska du ha betalt för dessa dagar. När du slutar ska du ha 4,6 procent av den fasta månadslönen för varje dag du har innestående. Härtill kommer semestertillägget.

Om du söker jobb
Är du arbetssökande gäller inte semesterlagen för dig. Grundkravet är att den som är arbetssökande hela tiden ska stå till arbetsmarknadens förfogande. Vill du resa bort på ”semester” bör du göra upp om detta med din arbetsförmedling.