ILLUSTRATION: JANETTA NYBERG
ILLUSTRATION: JANETTA NYBERG

Lätt bli störd på storkontor – bruset som kan göra dig trött

PÅ JOBBET: ARBETSMILJÖ2008-09-09

Blir du trött efter en lång arbetsdag? Det behöver inte bero på jobbet i sig – orsaken kan vara störande prat, buller från ventilation eller dåligt ljus. 

Av:  Ingegerd Rönnberg

Just nu är den psykosociala arbetsmiljön och ledarskapet i fokus. Den fysiska arbetsmiljön, som också har stor betydelse för arbetsinsatsen och hälsan, har hamnat lite i skymundan, säger Stig Vinberg, utredare på Folkhälsoinstitutet. 

När nya kontorslokaler byggs bör man lägga energi och kraft på att undvika störande ljud och buller och se till att det är god ventilation och bra ljus överallt, menar han.

– Personalen som ska arbeta i lokalen ska vara delaktig i utformningen av den. Frågor om inomhusmiljön bör också alltid ingå i personalenkäter, säger Stig Vinberg.

Prat gör oss tröttare

Prat är det i särklass mest störande bullret på kontor. Det kan sägas ha en gräddfil till vårt medvetande.

– Kontorslandskap med mycket prat sänker prestationsförmågan i skriv- och läsuppgifter och gör oss tröttare, säger psykologiprofessor Anders Kjellberg på Högskolan i Gävle. Vi måste anstränga oss för att hålla det oönskade ljudet ifrån oss och tappar tråden i våra resonemang. Det skapar stress och kan leda till att man utvecklar ett tunnelseende, alltså väljer att falla tillbaka i rutiner och inte söker nya lösningar.

Ett likartat resultat visar fastighetsbolaget Vasakronans undersökning, där kontorspersonal svarar på frågor om sin arbetsmiljö. En bred majoritet menar att kontorets utformning påverkar deras arbetsinsats och upplevelse av stress. Det som stressar mest är den allmänna ljudnivån och ventilationen.

Liksom i samhället i stort ökar ljudvolymen på våra kontor. Apparater som kopiatorer och skrivare för oväsen. De ska placeras i avskilda rum, men så sker inte alltid.

– Bakgrundsljud från ventilationen vänjer sig de flesta vid. »Man tänker inte på den«, säger folk. Men samtidigt märker vi att vi påverkas positivt om det försvinner. Sitter vi över och jobbar och ventilationen stängs av slappnar vi av, axlarna sjunker ned och vi börjar andas lugnare, säger Anders Kjellberg.

Mer störande än brummande venti-lation är oregelbundna ljud, exempelvis en fläkt som slås på och av. 

– I storkontorfinns begränsade möjligheter att bli av med oönskade ljud – prat, stegljud, mobilsignaler, telefonsamtal och buller från ventilation och fläktar. Man kan använda skärmar som avgränsar arbetsplatserna och ordningsregler om att prata lågt och gå åt sidan när man ska genomföra vissa samtal, men bullret tränger sig ändå på, säger Anders Kjellberg. 

Trenden med storkontor beror givetvis på att arbetsgivare ser till ekonomin och vill spara yta.

– Några andra fördelar med kontorslandskap är svårt att hitta. Möjligen kan de vara bra för medarbetare som arbetar i projekt och behöver kommunicera flitigt eller på arbetsplatser där de anställda är ute på jobb större delen av dagen, fortsätter han. Det finns inget som tyder på att kreativiteten eller sammanhållningen bland personalen ökar i storkontor, snarare är det nog tvärtom. 

Sämre ljus och mer trångt

Tidigare satt kontorspersonal oftast i enkelrum på 10–12 kvadratmeter.

– Tas väggarna på kontoren bort är det klart att bullret ökar. Väggar var en jättebra isolering. Det har väl inte byggts annat än storkontor i Stockholmsområdet de senaste åren. När Naturvårdsverket, som ska jobba för en hållbar arbetsmiljö, nyligen flyttade till Konstfacks gamla lokaler placerades de 600 anställda i ett enda jättelikt kontor, säger arkitekt Claes Langenborg på Arbetsmiljöverket.

Han har varit med och tagit fram
föreskrifter för arbetsplatsens utformning. Här finns regler om buller, ljus, ventilation med mera.

– Vi betonar att det är viktigt att personalen inte sitter för trångt och att alla har tillgång till dagsljus. Det finns en oroande tendens att sätta allt fler i allt trängre miljöer med allt sämre ljus. Utvecklingen får mig att tänka på »trälhavet« där kontorsflickorna satt när jag sommarjobbade på Postgirot.

En följd av de öppna kontorslandskapen är att allt fler som har möjlighet väljer att arbeta hemifrån med motiveringen att de får mer gjort.

– Det om något är ett varningstecken. Arbetsgivare kan väl inte ha som målsättning att de anställda ska sitta i sin bostad och arbeta, säger Claes Langenborg.

De flesta samtal han får från kontorsfolk om brister i arbetsmiljön gäller buller. Många klagar också på dålig belysning. Någon kan exempelvis vara upprörd över att inte längre ha tillgång till dagsljus. Han eller hon har kanske placerats bakom en korridorvägg. I jakten på kostnader används även sämre utrymmen för kontorsarbete.

Det är viktigt att det kommer in dagsljus i lokalerna. Arbetsmiljöverket betonar att personalen inte bara ska ha tillgång till dagsljus utan även möjlighet att se ut. Alltså är takfönster inte tillräckligt.

På kontor bör det förutom allmän belysning finnas individuell belysning på varje arbetsplats.

– Vad gäller allmänbelysning har lysrör ett oförtjänt dåligt rykte. Det är inte fel att satsa på lysrör men de ska vara bländfria och får inte blinka, säger Claes Langenborg.

Tänk på färgsättningen

Sker arbetet i kontorslandskap bör man lägga extra vikt vid utformningen av pausrum. Sådana rum ska helst ha stora fönster och de kan gärna målas i en lugnade färg, exempelvis grönt som ger en känsla av natur och lövverk.

– I arbetsrum kan däremot den gula färgen vara mer lämplig. Den påminner oss om solen och piggar upp, säger Claes Langenborg. Alla färger har en stark betydelse för vårt välbefinnande och prestationsförmåga. Vet man föga om färgers påverkan gör man klokast i att vara försiktig med dem. Ett exempel är bilhandlaren som målade sina mötesrum blå, vilket gjorde att personalen blev oengagerad och trött.  

RÅD FÖR EN BÄTTRE ARBETSMILJÖ

  • Personlen ska inte sitta för trångt
  • Alla ska ha tillgång till dagsljus och utblick
  • Använd skärmar som ”bullerplank”
  • Inför ordningsregler om att prat tystare
  • Placera kopiatorer och skrivare i ett avskilt rum
  • Varje arbetsplats ska ha individuell belysning
Inlagt av Kronoinspektör (ej verifierad) fre, 09/12/2008 - 10:25
På Kronofogdemyndigheten har rikskronofogden kommit på den briljanta idén att man helt mot personalens vilja och i rådande ekonomiska situation ska bygga om befintliga lokaler och köpa in nya möbler för miljonbelopp. Att låta bli att lyssna till personalens åsikter har blivit en ny sport för KFM:s ledning och man försöker att köra över personalen så ofta som man kan. Att man ska trivas på jobbet har det ju länge pratats om inom staten men man verkar göra allt för att personalen inte ska trivas.
Och anledningen till att jag föredrar att vara anonym är att reprisalierna blir svåra om man inte tycker som den höga ledningen tycker.
Inlagt av Anonym från FK (ej verifierad) tis, 11/18/2008 - 11:35
Försäkringskassan gör om sina kontor till stora kontorslandskap, alla sitter mycket trångt, inga ljuddämpande skärmar av sådan storlek att de tar något ljud. Det finns knappt några tysta rum och absolut inte några rum för skrivare och andra apparater som väsnas. Allt står bra några meter från den arbetande personalen. Belysning ska vi bara inte tala om. Lysrör i taket och en o annan bordslampa som eventuellt är inkopplad om det finns eluttag. Lösa kablar. Ledningen på huvudkontoret bestämmer hur det ska vara och struntar i råd och rekommendationer om arbetsmiljön.

Det är inte längre möjligt att kommentera artikeln.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA