Dubblerat skydd i Uppsala
Två huvudskyddsombud är bättre än ett. Det tycker Ann-Charlotte Flodin och Peter Lindbergh vid polisen i Uppsala.
– Vi har olika bakgrund, men jobbar för samma sak, säger Ann-Charlotte Flodin.
Det vanliga är att det finns ett enda huvudskyddsombud på en arbetsplats. Vid polismyndigheterna är det ofta Polisförbundet som ensamt utser en person. Det står till och med i förbundets stadgar att ett sådant val ska göras inom den lokala styrelsen efter årsmötet.
– Vi är ju i särklass störst. Av cirka 700 anställda är 570 poliser, säger Peter Lindbergh, huvudskyddsombud vid Polismyndigheten i Uppsala län.
Men ordningen har sina nackdelar för de civilanställda, tycker ST-medlemmen Ann-Charlotte Flodin– som också hon är huvudskyddsombud vid myndigheten.
– Det blir väldigt lätt fokus på det polisiära med uniformerna och radiobilarna. Man glömmer ofta den inre personalen och den civila sidan, säger hon.
Vid årsmötet 2010 valde STs medlemmar därför för första gången ett eget huvudskyddsombud. Inledningsvis tyckte både arbetsgivaren och Polisförbundet att det var konstigt, men nu har »dubbelkommandot« blivit vardag. Och samarbetet fungerar väl.
– Vinsten är att vi kan ha varandra som bollplank, vi har en bra dialog. Vi kan växeldra och avlasta varandra, säger Ann-Charlotte Flodin.
Peter Lindbergh instämmer:
– Fördelen är att vi har lite olika perspektiv. Jag kan polisfrågor, men Lotta har kompetenser som jag kanske saknar. Totalt sett är det väldigt få frågor som vi inte har koll på. Det är också lättare för personalen att gå till den de känner bäst, säger han.
Ett exempel på ett bra samarbete är frågan om transporter av interner i polishuset, tycker Ann-Charlotte Flodin.
– Mot bakgrund av dödsmisshandeln i häktet i Huddinge såg vi över hur transporterna går till, i synnerhet i hissarna. Vi samlade ihop skyddsombud med olika bakgrund och kompetens, berättar hon.
Att samarbetet fungerar bra är inte så konstigt egentligen, menar Peter Lindbergh.
– Vi jobbar med arbetsmiljö och den gäller ju alla, även dem som inte är medlemmar. Vi hamnar aldrig i några konflikter med varandra som bottnar i våra yrkestillhörigheter.
Ann-Charlotte Flodin ger samma bild:
– Vi har olika bakgrund, men jobbar för samma sak och för alla anställda, säger hon.