Betyg ska inte vara allt
Hittills har vägen till högskolan varit stängd för dig utan formell utbildning, trots kanske många års yrkesverksamhet och massor med kunskap. Men nu öppnas möjligheten genom att livserfarenhet kan jämställas med formella betyg.
Universitet och högskolor ska nu se till den sökandes möjligheter att klara utbildningen och inte enbart till pappersmeriter. Högskolorna blir enligt lag skyldiga att ta hänsyn till sökandes reella kompetens, det vill säga den verkliga kunskap som en sökande har. Grunden till de nya bestämmelserna finns i regeringens proposition Den öppna högskolan som riksdagen antog i december 2001.
Den verkliga kunskapen ska valideras, alltså värderas. Hur valideringen rent konkret ska gå till ska varje högskola själv utforma i samarbete med andra högskolor. Svenska universitets- och högskoleförbundet har därför bildat en arbetsgrupp för att ta fram valideringsmetoder som kommer att utarbetas under det kommande året.
– Först inför ansökningarna till höstterminen 2003 räknar vi med att det ska finnas färdiga metoder, säger arbetsgruppens ordförande Lars Lustig vid Umeå universitet.
Men redan nu är det möjligt att åberopa reell kompetens vid ansökningar. Ett rundringning till några universitet och högskolor visar på mycket skiftande beredskap för validering av den reella kompetensen. Vissa ställer sig avvaktande medan andra är i full gång med att ta fram metoder att värdera de sökandes informella erfarenheter och kunskaper. Men oavsett högskolornas attityder är det deras skyldighet att värdera din kunskap.
Detta är reell kompetens
Den reella kompetensen är allt man kan men inte har formella papper på. Det kan vara kvällskurser, kurser som du gått på jobbet, saker du arbetat med. Eller utbildningar du gått i ett annat land. Erfarenheter från föreningslivet, facket eller till och med privatlivet räknas också.
Ett typexempel på reell kompetens är någon som saknar gymnasiebetyg i engelska men som bott och arbetat i England i 20 år. En person med den erfarenheten ska inte behöva läsa in gymnasieengelska för att kunna studera på universitetet.
Ett annat exempel är att sjuksköterskor nu ska ha 60 högskolepoäng i omvårdnad för att vara behöriga att gå en utbildning till specialistsköterska.
– Den gamla sjuksköterskeskolan räknas motsvara 20 högskolepoäng i omvårdnad. Återstår då 40 poäng som kan motsvaras av ett antal års yrkesverksamhet som sjuksköterska, säger Ingemar Fagring, avdelningsdirektör vid avdelningen för studentfrågor vid Göteborgs universitet.
Validering vid tre tillfällen
Universitet och högskolor ska värdera den reella kompetensen i tre fall.
1. Behörighet. Det kan både gälla grundläggande behörighet och särskild behörighet. Kravet att universiteten måste se till reell kompetens gäller på alla nivåer. Validering är därför aktuell även för sökande till studier över grundnivå.
2. Urval. Om det är fler sökande än det finns studieplatser så ska de rangordnas. De sökande som åberopar sin reella kompetens ska få sina kunskaper värderade i förhållande till andra sökande. Hur det här ska gå till är i skrivande stund inte klart.
– Men de som fått sin behörighet validerad måste ha samma chans som andra, säger Ingemar Fagring.
3. Tillgodoräknande. Om du till exempel har kunskaper som motsvarar 40 poäng på en utbildning ska du kunna korta av utbildningen med två terminer. Principiellt ska du då också kunna få papper på de 40 poängen i ditt examensbevis.
Så här gör du
Så här ska du göra när du vill få din reella kompetens validerad vid ansökningen till högskolan:
Skicka in alla betyg och intyg som kan tänkas vara meriterande tillsammans med den vanliga ansökningsblanketten. Det är viktigt att du försöker få papper på alla de erfarenheter som på något sätt kan tänkas ha betydelse för dina möjligheter att få studera på högskolan. Bättre ett intyg för mycket än ett för lite.
Universitetet är en myndighet och behöver papper för att kunna fatta ett beslut. Kan du inte skaffa någon form av papper på en merit ska du naturligtvis åberopa den ändå men räkna med svårigheter att få den godkänd.
Det här kan låta enkelt, men i praktiken kan det vara nog så snärjigt att skaffa intyg på till exempel kurser du gått för åratals sedan eller få ett papper från din förre arbetsgivare på vad du jobbat med. Men precis som för alla andra som söker till höstterminen har du tid att komplettera till i juni.
Däremot finns det inget formellt krav på att du ska skriva ett personligt brev och begära att dina meriter ska valideras. Högskolor och universitet är skyldiga att ändå ta hänsyn till alla handlingar som skickas in vid ansökan.
Bedömning
Så här kommer bedömningen av din ansökan att gå till:
Det är antagningsavdelningen på varje universitet och högskola som behandlar din ansökan. Till skillnad från vanliga ansökningar på gymnasiebetyg måste ansökan som åberopar reell kompetens behandlas manuellt. Det vill säga en eller flera handläggare tittar på dina meriter och värderar dem. I visa fall finns redan mallar framtagna för vilka meriter som uppväger formella betygskrav. I andra fall kanske handläggarna söker hjälp hos ämnesexperter. En sådan här individuell behandling blir ofta en dialog. Räkna med att bli kontaktad för att du ska kunna förtydliga och reda ut frågetecken. Det kan också bli aktuellt med olika former av tester eller att du får träffa en universitetslärare för bedömning av din kunskapsnivå.
Förhandsbesked
För dig som arbetar, kanske har familj och barn kan det var en stor fördel med rejäl framförhållning. Om du vill börja studera till exempelvis höstterminen 2003 har du möjlighet att redan nu få ett förhandsbesked om du är behörig. Observera att du inte kan få besked om du verkligen kommer in eftersom det beror på vilka andra som söker.
Om du vill ha besked i förväg tar du kontakt med antagningsavdelningen eller en central studievägledare på det universitet eller högskola där du vill läsa. Förhandsbesked kan ta sin tid eftersom ordinarie ansökningar måste gå före.
Överklagande
Om du får avslag på ansökan kan du överklaga. Överklagandet skickas till högskolan du sökt till. I sista hand avgörs ditt ärende av Överklagandenämnden för högskolan. Nämndens beslut blir ett slags prejudikat som ska vägleda högskolorna vid kommande valideringsärenden. Mer information finns på http://www.hsv.se/onh/.
Information på webben
Verket för högskoleservice, VHS, har mycket information på http://www.vhs.se/. Här finns bland annat uppgifter om betygskraven för olika program och om det fanns platser lediga på en utbildning förra läsåret: Klicka på Antagning, därefter på Statistik. På den sida som kommer upp klickar du längst ned till höger på Tidigare terminer.