Bakom betygets fina fraser
Som anställd har du rätt att få ett så kallat tjänstgöringsbetyg. Ett sådant betyg är alltid positivt. Men vad betyder det egentligen? ST Press hjälper dig att avslöja arbetsgivarnas hemliga koder.
När jag gick i skolan fick vi betyg på en skala från 1 till 5. På den tiden var saker och ting klara som fjällvatten. När jag fick min ständigt återkommande trea i matte visste jag att jag var en ganska normal matematikstudent. Varken mer eller mindre. Och när jag fick min tvåa i idrott visste jag innerst inne att jag nog skolkat lite väl mycket från gympan den terminen. Jag kunde acceptera det betyget. Men alla i min klass, alla på min skola och säkert samtliga studenter i Sverige visste precis vad betygen stod för. En etta var en etta och en femma var en femma.
Så är det inte med tjänstgöringsbetyg.
Först och främst använder ingen något siffersystem. I stället är systemet uppbyggt kring omdömen. Omdömen som många gånger är kodade och dessutom ofta kodade på olika sätt. Därför kan det vara svårt att utläsa vad ett tjänstgöringsbetyg egentligen betyder. Även om du uppfattar det som positivt kan din arbetsgivare mycket väl precis ha saboterat din chans till ett nytt jobb.
Vi tar det från början.
Svenskt Näringsliv skriver på sin webbplats: »Om en anställning varat endast en kort tid är det oftast inte möjligt att lämna några omdömen […] I andra fall måste arbetsgivaren skriva ett betyg, om den anställde begär det. Betyget ska normalt innehålla uppgifter om anställningstid, arbetsuppgifter, duglighet och uppträdande med mera samt orsaken till att anställningen upphört.«
Det är grunderna i ett tjänstgöringsbetyg. Vid kortare anställningar, då det är svårt att ge något omdöme, skrivs ett tjänstgöringsintyg.
Enligt Per Olof Oscarsson, som skrivit boken Skriva och läsa tjänstgöringsbetyg – en checklista, finns det dock en praxis på arbetsmarknaden över användbara uttryck i ett tjänstgöringsbetyg. Han menar att det innebär att även dåliga betyg framstår som positiva då omdömen alltid framställs i positiva ordalag.
Några exempel på hur olika omdömen kan skrivas:
1. Vi önskar Christian Örjestål lycka till med framtida arbetsuppgifter.
Tack tack, säger jag. Men är det verkligen ett positivt omdöme? Nej. En sådan formulering visar att jag uppfattats som en icke tillfredsställande anställd.
2. Christian Örjestål har denna dag på egen begäran slutat sin anställning. Vi vill ge honom våra rekommendationer.
Det låter bättre men dock är det ett minusbetyg och jag uppfattas fortfarande som under genomsnittet.
3. Christian Örjestål har utfört sina arbetsuppgifter till vår fulla belåtenhet. Vi vill därför ge honom, då han slutar på egen begäran, goda rekommendationer.
Nu har jag kommit upp mig något. Ett medelbetyg.
4. Christian Örjestål har med stort intresse, noggrannhet och effektivitet utfört sina arbetsuppgifter till vår fulla belåtenhet och med ett utmärkt resultat. Han har tagit ansvar och visat stor initiativkraft.
Så ska det se ut. Äntligen ett omdöme som verkligen rekommenderar mig som en utmärkt och synnerligen anställningsbar blivande kollega.
Kort sagt kan skalan tolkas ungefär så här:
Bra betyder mindre bra
Mycket bra betyder godkänd
Utmärkt betyder väl godkänd
Skriver alla på samma sätt?
Nej, och det är så att säga pudelns kärna. Alla känner inte till dessa koder och därför kan ett verkligt, och ärligt, positivt omdöme från en arbetsgivare uppfattas som negativt av en annan. Om betygsskrivaren och läsaren lägger olika betydelser i samma ord innebär det en osäkerhet i systemet som kan drabba de arbetssökande hårt.
Finns det andra orsaker till att mitt betyg misstolkas?
Enligt författaren Georg Uggelberg som skrivit boken »Att skriva och tolka tjänstgöringsbetyg« finns det en del faktorer som kan ställa till problem:
- Betyget är alltför kortfattat.
- Det beskriver endast vissa perioder vilket ger intrycket att man försöker att undanhålla något.
- Den som utfärdar betyget kan medvetet undvika att vara objektiv.
- Dåliga formuleringar gör att budskapet inte går fram eller ger upphov till feltolkningar.
I en undersökning från företaget Thomson Fakta tillfrågades en panel, bestående av 172 personalansvariga, hur de upplever arbetet med att skriva och tolka tjänstgöringsbetyg. Nästan hälften, eller 47 procent, uppger att de har vissa problem med att skriva och tolka betygen, 3 procent har stora problem medan 44 procent inte upplever några problem.
Måste mitt betyg innehålla dessa uppgifter?
Nej, om du inte vill att uppgifter om duglighet och till exempel orsaken till att anställningen upphört ska vara med i betyget så ska arbetsgivaren rätta sig efter det. Då blir ditt betyg mer av ett tjänstgöringsintyg.
Vad kan jag göra för att få »rätt« betyg?
När du begärt ett tjänstgöringsbetyg och slutligen får det så är det viktigt att du verkligen studerar det. Det är viktigt att du och den som skrivit betyget är överrens om att det stämmer för dig. Betyget kan till exempel ge frågor vid en intervju eller fungera som underlag då en arbetsgivare ringer för att samla in referenser.
Hur viktigt är mitt tjänstgöringsbetyg?
Referenser är sannolikt viktigare än betygen. Men betygen är en del av underlaget i ett rekryteringsarbete och ska inte underskattas – på samma sätt som de inte ska överskattas.
Många arbetssökande använder inte ens betyg, då de kan vara något av en färskvara. Vissa rekryterare anser till och med att omdömet är ointressant och att det är beskrivningen av de tidigare arbetsuppgifterna som berättar mest om den sökande.n
