Både fördelar och nackdelar med förtroendearbetstid
Det blir allt vanligare inom tjänstesektorn att få ett erbjudande om förtroendearbetstid. Förtroendearbetstid kan vara väldigt bra om du har arbetsuppgifter som är flexibla och som du själv kan styra över.
Förtroendearbetstid är en oreglerad arbetstidsform, där du själv bestämmer – med hänsyn till dina arbetsuppgifter – när du jobbar. Det är då vid varje tillfälle arbetsuppgifternas krav som påverkar din arbetstid.
Tanken är inte att du ska arbeta mer än normalt, utan att du ibland arbetar mer och ibland mindre, beroende på situationen.
Förtroendearbetstid bygger på att det finns förtroende mellan arbetsgivare och arbetstagare och fungerar om det är svårt att förutse när ditt arbete ska utföras. Arbetsmiljölagens skyddsaspekter gäller, vilket förutsätter en regelbunden dialog och avstämning mellan chef och medarbetare. Det är också viktigt att tänka på att du själv måste signalera om arbetet inte hinns med – eller för den delen om du är undersysselsatt.
Ofta skrivs möjligheten till övertidsersättning bort till förmån för högre lön. Det kan vara en fördel, men också en fara, då det inte syns hur mycket man faktiskt arbetar.
Förtroendearbetstid regleras inte i lag utan i kollektivavtal och bygger oftast på att du som medarbetare själv bestämmer om du ska omfattas eller inte. Du har självklart rätt till semester, men undantas från arbetstidslagens regleringar. Det är en nackdel då gränsdragningen mellan arbete och privatliv är svår att göra – när ska du exempelvis svara på mejl och i telefon? Fördelen är att du själv avgör när du ska arbeta och därmed får större inflytande över hur din arbetsdag ser ut.
Innan du bestämmer om du vill ha förtroendearbetstid eller inte, bör du ha arbetat en tid, så att du känner till arbetets förutsättningar. Du bör också ha tagit reda på vilka krav och förväntningar din chef har på din tillgänglighet.
Susanne Linde Husbom, ombudsman på ST.