Viruset hotar jobb och skapar merarbete
Stora varsel och korttidspermitteringar inom flygbranschen – samtidigt som statliga myndigheter lånar in personal för att klara en ökad arbetsbelastning. Stängda museer och videoundervisning på lärosäten. Coronapandemin har haft långtgående konsekvenser för många ST-arbetsplatser.
Coronapandemin har haft mycket stora konsekvenser för både statliga myndigheter och bolag inom STs organisationsområde, om än på skilda vis. En del arbetsplatser drabbas hårt ekonomiskt och tvingas till varsel och korttidspermitteringar. På andra har nya arbetsuppgifter inneburit en kraftigt ökad arbetsbelastning. Och några arbetsgivare har lånat ut anställda till verksamheter som behöver dem bättre.
På många arbetsplatser är medarbetarna också oroliga för att smittas av coronaviruset, inte minst där man möter allmänheten eller har kontakt med frihetsberövade.
Ett stort antal anställda har dessutom ställts inför en snabb omställning till hemarbete.
En av de branscher som drabbats hårt ekonomiskt är flygbranschen, som tidigt märkte av följderna av coronapandemin. Sedan mitten av mars har flygen i princip stått stilla. Redan 20 mars varslade Swedavia 800 medarbetare och nu är drygt 2 100 anställda korttidspermitterade. Också så kallade groundhandlingbolag, som Menzies Aviation, har korttidspermitterat anställda och varslat om uppsägningar. I mitten av april meddelade även det statliga affärsverket Luftfartsverket att man varslar 500 av sina 1 100 anställda.
STs förbundsordförande Britta Lejon är besviken på att regeringen inte agerat.
– Det här är oerhört allvarligt. Om varslet realiseras kommer flygledningen att vara en flaskhals när flygtrafiken öppnas upp. Vi vill att regeringen går in och stöttar med direkt ekonomiskt stöd eller att regeringen ändrar reglerna för korttidspermitteringar så att även Luftfartsverket omfattas, säger hon till Publikt.
Andra arbetsplatser som drabbas ekonomiskt är museerna, som går miste om intäkter eftersom de är helt stängda, och spårtrafikbolagen, där exempelvis SJ vittnar om kraftigt minskad efterfrågan på biljetter.
”Om varslet realiseras kommer flygledningen att vara en flaskhals när flygtrafiken öppnas upp. ”
Att hantera risken för smittspridning har varit en utmaning på många arbetsplatser. Trots att man på många håll har tagit fram egna riktlinjer efterlyser både skyddsorganisationer och anställda tydligare regler och ett mer resolut agerande från arbetsgivarna.
På Statens servicecenters servicekontor uttrycker flera servicehandläggare som Publikt varit i kontakt med stor oro. En person som vill vara anonym säger att hen knappt kan sova på nätterna.
– Jag är så rädd för att bli smittad och föra det vidare till någon. Lösningen är inte att vi ska stanna hemma, men med det här arbetssättet
vill jag inte komma till jobbet heller.
Flera anställda på myndigheten är kritiska till ledningens agerande och har ställt sig frågande till att man valt att hålla servicekontoren öppna.
När antalet personer som kommit till servicekontoren i Sundbyberg och Kista med bekräftad smitta ökade, beslutade myndighetens generaldirektör Thomas Pålsson före påsk att tillfälligt stänga de två kontoren.
– Det har kommit in kunder som har velat ha hjälp med sjukintyg där man kan läsa att de har corona. Vi hade ett flertal sådana incidenter. I efterhand kan jag säga att vi kanske skulle ha agerat fortare, säger han till Publikt.
Efter kritiken har Statens servicecenter höjt säkerheten över hela landet och också tagit fram skyddsutrustning till anställda.
Även på Migrationsverket har anställda slagit larm. Exempelvis har medarbetare på Migrationsverkets nationella servicecenter i Sundbyberg lyft fram riskerna för smittspridning i väntrummet. Ledningens hantering av situationen beskrevs som handfallen.
– Arbetsmiljön har varit under all kritik och vi har sedan en tid tillbaka påtalat det här för ledningen. Det har varit väldigt mycket folk i lokalen och anställda har varit rädda för smitta, säger Linda Ivung, ordförande för ST inom Migrationsverkets Stockholmssektion.
Efter medarbetarnas larm har Migrationsverket begränsat öppettiderna på servicecentret, och flera andra åtgärder har satts in.
På de myndigheter som arbetar med personer som är frihetsberövade ställer coronapandemin särskilt höga krav på medarbetarna. Anställda inom Kriminalvården, på Statens institutionsstyrelse och på Migrationsverkets förvar kan inte undvika social kontakt helt och hållet.
I vissa fall har oro bland de frihetsberövade också lett till spända situationer och rena våldsamheter.
Flera polispatruller fick rycka ut när intagna attackerade personal, sedan en intagen på Migrationsverkets förvar i Märsta konstaterades vara smittad.
– Jag var inte på plats då, men som jag har uppfattat det blev situationen väldigt orolig och att personalen var rejält stressad, säger Yvonne Öhrling, arbetsplatsombud på förvaret i Märsta.
En annan stor förändring till följd av coronapandemin är att stora grupper övergått till hemarbete. Sedan några veckor jobbar exempelvis tusentals anställda på Trafikverket hemifrån, medan medarbetare med nyckeluppgifter som trafikledning fortfarande går till jobbet som vanligt.
Vid lärosätena har man ställt om till distansundervisning.
– Hittills har distansarbetet fungerat över förväntan, trots att systemen inte hängt med hela tiden. Men det här med det mänskliga mötet är svårt att tillgodose. Det går ju inte att få till på samma sätt, säger Alejandra Pizarro Carrasco, ordförande för ST-sektionen vid Stockholms universitet.
Flera myndigheter har fått en ökad arbetsbelastning som en följd av pandemin, som Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Tillväxtverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.
Facken på myndighetsområdet har därför kommit överens med Arbetsgivarverket om att tillfälligt öka möjligheten till övertidsarbete för statligt anställda.
Trycket på Folkhälsomyndigheten, som är i händelsernas centrum, är fortsatt högt. Där har fack och arbetsgivare skrivit ett avtal som innebär att vissa anställda med förtroendearbetstid kan välja att gå över
till schemalagd arbetstid.
– Det är väldigt många som jobbar mycket, och på kvällar och helger. Med det nya avtalet får de därmed betalt för övertidsarbete, konstaterar STs avdelningsordförande Anita Ekner.
Successivt har myndigheten också fått hjälp från andra myndigheter.
– Det kommer in personal från andra myndigheter som stöttar oss. Från Jordbruksverket, MSB och Socialstyrelsen, bland annat, säger Anita Ekner.
Även Tillväxtverket lånar in mycket personal för att klara av sitt nya uppdrag att handlägga ansökningar om korttidspermitteringar. Just nu arbetar nästan 200 personer från Skatteverket, Naturvårdsverket, Energimyndigheten och Bolagsverket åt myndigheten.
Men trots ökad belastning på viktiga samhällsfunktioner har de statliga myndigheterna inte fått tillräckligt stora resursförstärkningar i regeringens vårändringsbudget, anser ST.
– Redan nu är det ansträngt i alla led, så vi hade hoppats att regeringen skulle ta höjd för att möta den här krisen, säger STs förbundsordförande Britta Lejon.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
