Vill inte att barnkonventionen ska bli lag
Kammarrätten i Stockholm anser inte att FNs barnkonvention bör införlivas i svensk lag. Barnkonventionen innehåller vaga formuleringar och saknar den precision som svensk lag har, anser domstolen.
I ett yttrande över den statliga utredning som föreslagit att barnkonventionen ska bli svensk lag är Kammarrätten i Stockholm avvisande till förslaget.
”Konventionen ska ses som en helhet och artiklarna i konventionen ska tolkas i relation till varandra. Barnkonventionen innehåller många relativt vaga formuleringar och har i många fall inte alls den precision som svenska förvaltningsmyndigheter och domstolar är vana vid från svensk lagstiftning och som krävs för en enhetlig och förutsägbar tillämpning. Artiklarna måste ges en tolkning efter förhållandena i Sverige”, skriver kammarrätten.
Domstolen påpekar också att konventionens originalspråk är arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska. Om texten inkorporeras med svensk lag innebär det att originaltexterna blir gällande rätt i Sverige. Inget av språken har tolkningsföreträde. Utredningen har visat på att den befintliga svenska översättningen har brister. En förutsättning för inkorporering är enligt kammarrätten att en noggrann översyn av den svenska översättningen görs.
Kammarrätten anser att Sverige redan har omfattande barnrättslig lagstiftning. Det finns inget att vinna på att ge konventionen status som nationell lag:
”Kammarrätten anser inte att befintligt underlag ger stöd för att barns intressen skulle beaktas i högre grad vid en inkorporering. Snarare riskerar principens betydelse att leda till osäkerhet och oförutsägbarhet i tillämpningen. Det bör framhållas att det kan finnas andra intressen som kan vara minst lika viktiga som barnets (till exempel behovet av reglerad invandring eller ett ökat bostadsbyggande). Hur dessa intressen ska vägas mot varandra är i första hand en politisk fråga”, skriver domstolen i remissvaret.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
