Vill införa ett "välfärdskonto"

SOCIALFÖRSÄKRINGAR2017-05-17

Nationalekonomerna Robert Gidehag och Stefan Fölster föreslår i en artikel på DN-debatt att det svenska trygghetssystemet kompletteras med ett välfärdskonto, för att överbrygga perioder med låg inkomst.

Snabbt växande kostnader för sjukförsäkringen och flera andra trygghetssystem innebär en överhängande risk för åtstramning och otrygghet längre fram, skriver de två nationalekonomerna Robert Gidehag och Stefan Fölster i en rapport utgiven av tankesmedjan Timbro.

Migration och växande svårigheter att finansiera sin bostad ställer också nya krav på trygghetssystemen, enligt de båda ekonomerna. En modern socialförsäkring måste därför fungera också när fler arbetar i andra former än fasta, långvariga anställningar, anser de.

”Bidragssystemen är helt enkelt mycket orättvisa. Det kan också bli dyrt när en större grupp unga nyanlända inträder på arbetsmarknaden och relativt snabbt kvalificerar sig till högsta ersättning. Värst är kanske att för många invaggas i tron att det inte är så angeläget att bli del av den reguljära arbetsmarknaden”, skriver rapportförfattarna Robert Gidehag och Stefan Fölster i debattartikeln i Dagens Nyheter.

Robert Gidehag är nationalekonom och arbetar till vardags på Svenskt Näringsliv. Stefan Fölster är nationalekonom och chef för tankesmedjan Reforminstitutet.

I rapporten förslår de införandet av ett välfärdskonto för den enskilda individen. En del av dagens skatter blir till inbetalningar till det egna kontot, och en del av socialförsäkringarnas utbetalningar blir till uttag från kontot. Har man överskott på kontot inför pensionen tillfaller det individen på något sätt. Rapporten pekar på internationella exempel, som Österrike, Chile och Singapore, där liknande system införts med positiva effekter.

En av de viktigaste fördelarna med modellen anser Stefan Fölster och Robert Gidehag är att välfärdskontot kan mildra svängningar i den privata ekonomin när människor går från arbete till a-kassa eller sjukpenning och tillbaka.

”Den stora vinsten i kontobaserad socialförsäkring ligger i ett byte av omfördelningsprincip. I stället för att omfördela löpande fokuserar kontobaserad trygghet på att omfördela livsinkomster. Eftersom livsinkomster är väsentligt mer jämnt fördelade än årsinkomster behövs det mindre skatter för att uppnå en given omfördelningsambition”, skriver de två i sin debattartikel.

Ett välfärdskonto för a-kassa

A-kassan kompletteras med ett eget konto där en del av skatt på arbete bokförs.

Längre tid med lön ger då högre saldo på A-kontot.

En arbetslös får ersättning från sitt A-konto.

När kontot har tömts utgår bara grundersättning.

Saldot utbetalas som pension från 65-års dagen.

Principen kan utvidgas till andra socialförsäkringar och bidrag i form av ett bredare välfärdskonto.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA