Vem ska bestämma – stat eller kommun?
Samhällsorganisationen måste förändras. Två nivåer, stat och kommun, är tillräckligt. Så lät det från majoriteten i den panel som nyligen diskuterade hur framtidens Sverige ska se ut.
I övrigt var enigheten långt ifrån total på det seminarium som SKTF och ST anordnat kring Ansvarskommitténs arbete (se faktaruta). Men så är det också ett stort och komplicerat område det handlar om.
I centrum står problemet hur vi i framtiden ska klara välfärden – äldreomsorg, sjukvård, utbildning, socialförsäkringar med mera. Vidare på vilken nivå de politiska besluten ska fattas – på kommunal eller nationell.
Medborgaren måste vara med
De tre utfrågarna – förbundsordförandena Annette Carnhede (ST) och Eva Nordmark (SKTF) samt förre folkpartiledaren Bengt Westerberg – fick inte heller alltid svar på sina frågor till panelen.
Så mycket står dock klart att samtliga paneldeltagare vill se någon form av förändring och att individen, medborgaren, måste vara med på noterna. Men när det gäller hur fördelade sig åsikterna ganska prydligt enligt den politiska skalan.
Erik Langby, moderat kommunalråd i Nacka, ansåg att den viktigaste frågan är att medborgarna begriper vem som bestämmer och därmed vem de ska kräva ut ansvar av. Han ville också föra över mer makt på medborgarna genom att flytta finansieringen för verksamheter utifrån den enskildes fria val, ungefär som skolpengen idag.
För mycket regionalisering
LOs förre chefsekonom P-O Edin var bekymrad över att riksdagen består av företrädare för olika landsdelar och ansåg att åtminstone halva riksdagen borde utses av hela Sverige.
Tommy Hamberg, kommunalråd för vänsterpartiet i Eskilstuna och ledamot i Kommunförbundets styrelse, ville ha bort nuvarande länsgränser, ha mer transparens och bättre ansvarstagande.
– Medborgarna har svårt att hantera mer än två beslutsnivåer – stat och kommun, förklarade landstingsrådet Birgitta Rydberg, fp.
Storleken inte det viktigaste
Hon fick medhåll av flera i panelen. Av diskussionen framgick även att likvärdighet i landet är en viktig princip, men att samhällsorganisationen inte måste utformas exakt likadant överallt, vilket uttrycktes av bland annat Göran Magnusson, socialdemokratisk ledamot i riksdagen och den ende representanten för Ansvarskommittén.
Inte heller avgör en kommuns storlek dess förmåga att leverera välfärd. För kommuner som ändå har problem att klara detta är lösningen frivilligt samarbete, inte tvingande kommunsammanslagningar.
När Eva Nordmark undrade om kommunerna bör ta över hela eller delar av primärvården svarade fyra av panelens sex deltagare nej. Även Annette Carnhedes fråga, om demokratin blir större ju närmare medborgarna besluten fattas, fick ett majoritetsnej. Meningarna var delade om Sverige behöver regionaliseras mer.
Ansvarskommittén
o Ansvarskommittén ska undersöka hur Sverige ska organiseras för att välfärdsåtagandena ska klaras i framtiden. Såväl den politiska organisationen – stat, landsting och kommun – som den administrativa organisationen berörs. Framför allt gäller det länsindelningen men även myndighetsstrukturen. En av de frågor Ansvarskommittén funderar över är om landet ska indelas i större geografiska enheter än nuvarande län och landsting. Landshövding Mats Svegfors leder arbetet.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
