Varslade nekades stöd – fick rätt i okänd nämnd
Tackar du nej till en liknande anställning har du inte rätt till omställningsstöd, meddelade Arbetsförmedlingen flera varslade medarbetare som erbjudits omplaceringar. Men de anställda begärde prövning i Omställningsnämnden – som gav myndigheten en rejäl bakläxa.
Vid varsel om arbetsbrist är huvudregeln att statsanställda som erbjuds omplacering har rätt att tacka nej till anställningen och få del av det omställningsstöd som Trygghetsstiftelsen erbjuder. Stödet regleras i omställningsavtalet och kan bland annat innebära en längre uppsägningstid och en inkomstförstärkning, om den uppsagde får ett nytt jobb med lägre lön.
Men det finns ett undantag då medarbetaren går miste om stödet om hen inte accepterar en omplacering. Enligt omställningsavtalet gäller det om arbetsgivaren erbjuder ”en ny liknande anställning på orten med likvärdiga anställningsvillkor, samma sysselsättningsgrad och bibehållen eller högre lön”.
Men vad som är att betrakta som en liknande anställning kan arbetstagare och arbetsgivare ha skilda åsikter om.
På Arbetsförmedlingen, som i mars varslade 163 medarbetare, ansåg arbetsgivaren att anställda inom it och på rättsavdelningen kunde omplaceras till liknande anställningar som arbetsförmedlare. Var medarbetarna inte nöjda med det erbjudandet och tackade nej till anställningarna skulle de därför inte få något omställningsstöd vid uppsägningen, meddelade arbetsgivaren.
Något som de anställda däremot inte informerades om är att de har rätt att få den bedömningen prövad. Det sker i Omställningsnämnden, som består av representanter från Arbetsgivarverket och de fackliga parterna. Nämnden avgör bland annat vad som är att betrakta som liknande anställning i den här typen av fall.
I våras vände sig 26 varslade medarbetare på Arbetsförmedlingen till Omställningsnämnden, och i 23 fall höll nämnden med arbetstagarna om att de inte erbjudits liknande anställningar. De hade därmed rätt till omställningsstödet även om de tackade nej till omplaceringarna.
Ingemar Jeppsson, HR-specialist på Arbetsförmedlingen, ser inte Omställningsnämndens beslut som ett nederlag för arbetsgivaren. Han tycker att det är bra att myndigheten nu har fått en tydligare bild av hur avtalet ska tolkas.
– Vi har försökt att efterforska hur den här frågan ska bedömas, men vi har inte hittat någon vägledning kring detta. Nu har vi fått någon typ av praxis som vi kan förhålla oss till framöver. Vi kommer att dra lärdomar av nämndens beslut, säger Ingemar Jeppsson.
Att Omställningsnämnden har prövat fall där medarbetarna varit oeniga med arbetsgivaren välkomnas även av Åsa Johansson, STs avdelningsordförande på Arbetsförmedlingen.
– Ur medlemmarnas perspektiv är det bra att de som har velat har kunnat få frågan prövad. Det har varit väldigt oklart för alla inblandade parter vad ”liknande anställning” kan innebära. Vi har tidigare haft en dialog med fokus på begreppet ”skäligt erbjudande”. Nu hoppas jag att vi kan ha en dialog med arbetsgivaren även om detta, så att det kan bli tydligare, säger hon.
Att en arbetstagare går miste om omställningsstöd om hen inte accepterar ett erbjudande om liknande anställning skrevs in i det centrala avtalet om omställning i staten, som trädde i kraft 2015. Trots att Arbetsförmedlingen sedan dess har genomgått stora neddragningar har frågan om hur liknande anställningar ska tolkas inte aktualiserats tidigare, enligt Ingemar Jeppsson.– Skälet till att vi inte har haft några liknande ärenden vid tidigare omställningsprocesser är att vi då inte har haft möjlighet att erbjuda omplaceringar i samma utsträckning som nu. Det har helt enkelt inte funnits så många lediga tjänster att omplacera till, säger han.
Överlag är det ovanligt att Omställningsnämnden får in ärenden som rör omplaceringar till liknande anställningar, enligt Evalill Tagesson, central ombudsman på ST och vice ordförande i nämnden.
Mellan 2015 och 2023 prövade Omställningsnämnden bara tre sådana fall. Men den här våren har ett trettiotal fall av det här slaget inkommit till nämnden. Utöver Arbetsförmedlingen har ytterligare ett par myndigheter hänvisat till den här skrivningen i avtalet, berättar hon.
– Den här typen av fall har varit – och ska vara – extremt ovanliga. I avtalet står det uttryckligen att det här är ett undantag. I normalfallet har arbetstagaren rätt till stöd. Men något har hänt den här våren, då vi plötsligt har fått in många sådana ärenden, säger Evalill Tagesson.
Hon tror att ökningen kan bero på att många myndigheter befinner sig i ett mycket hårt pressat ekonomiskt läge och att arbetsgivarna försöker hitta nya sätt att spara pengar på.
– Om arbetstagaren sägs upp och nekas omställningsstöd, så slipper arbetsgivaren betala för en förlängd uppsägningstid som avtalet kan ge rätt till. Det kan vara upp till en halv årslön per individ som arbetsgivaren kan spara, säger Evalill Tagesson.
Hon befarar att Omställningsnämnden kan få in fler liknande ärenden i höst, eftersom övertalighetsprocesser har aviserats på flera håll inom statsförvaltningen.
Som medarbetare är det därför viktigt att känna till att ett erbjudande om en omplacering till en liknande anställning kan prövas av Omställningsnämnden och att medarbetaren inte behöver lämna ett besked till arbetsgivaren innan nämnden har meddelat sitt beslut, betonar Evalill Tagesson.
På Arbetsförmedlingen kommer arbetsgivaren i framtiden också att informera om rätten till överprövning, enligt Ingemar Jeppsson. Att det inte har skett under våren beror enligt honom på att myndigheten saknat erfarenhet av – och rutiner för – den här typen av fall.
Att myndigheten skulle ha bedömt att många omplaceringserbjudanden innebar likande anställningar för att slippa bekosta långa uppsägningstider tillbakavisar han.
– Budgeten har inte spelat någon roll, utan vi har tittat på arbetsuppgifterna och har gjort en bred bedömning. Nu har besluten i Omställningsnämnden visat att det är en mer strikt tolkning som gäller. Det är bra att få det klarlagt, säger Ingemar Jeppsson.
Nämnden tolkar omställningsavtalet
Stöd till statsanställda som blir uppsagda ges av omställningsorganisationen Trygghetsstiftelsen och regleras i omställningsavtalet, som tecknats mellan Arbetsgivarverket och de fackliga organisationerna inom staten.
Enligt avtalet ska en partssammansatt nämnd, Omställningsnämnden, tolka avtalet när Trygghetsstiftelsen behöver vägledning.
Nämnden tar också beslut i vissa individärenden. Ofta handlar ärendena om medarbetare har rätt till särskild pensionsersättning.
Nämnden avgör även om en ny anställning som en arbetstagare erbjuds vid arbetsbrist är att betrakta som en liknande anställning.
Om arbetstagaren vill få sitt ärende prövat i Omställningsnämnden ska hen själv anmäla det till Trygghetsstiftelsen.
I väntan på beslut från Omställningsnämnden kan arbetsgivaren inte säga upp medarbetaren.
Nämndens beslut kan inte överklagas.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
