Varnar för konflikter om pengar på lärosäten
Det är positivt att Styr- och resursutredningen vill ge lärare och forskare ökat inflytande, menar fackliga förtroendevalda och forskare som Publikt talat med. Men de befarar att en ökad frihet för lärosätena att fördela sina resurser kan leda till konflikter.
Styr- och resursutredningen har haft i uppdrag att lägga fram ett förslag om hur styrningen av högskolor och universitet ska fungera och om hur resurserna ska fördelas till lärosätena.
De ST-företrädare och experter som Publikt varit i kontakt med tycker det är bra att uredningen framhåller den akademiska friheten och föreslår en stärkt roll för de kollegiala organen.
Det är något som ST länge har arbetat för, säger Kjell Nilsson, som sitter i avdelningsstyrelsen för ST inom universitet och högskoleområdet och är universitetslektor i sociologi i Lund, är positiv till utredningens förslag på den punkten:
– Man tar avstånd från autonomireformen som infördes 2011 och föreslår att det ska skrivas in i högskolelagen att lärare och forskare ska vara representerade i beredande och beslutande organ. Det är viktigt för den akademiska friheten.
Samtidigt ser han en ökad risk för politisk styrning med utredningens förslag om överenskommelser mellan lärosätena och regeringen där ”mål och uppföljningskriterier för ett antal av politiken prioriterade områden formuleras” vart fjärde år.
– Skulle vi få en kunskapsfientlig regering kan det utgöra ett potentiellt hot mot den akademiska friheten, säger han.
Linda Wedlin, professor i företagsekonomi på Uppsala universitet och en av redaktörerna till antologin Det ostyrda universitetet, konstaterar att även om man tydligt betonar den akademiska friheten i utredningen fortsätter man samtidigt att förorda lärosätets starka roll som fristående enhet.
– Det var en av de slutsatser vi kom fram till i vår antologi – att när man talar om frihet inom högskolevärlden så menar man inte alltid just den akademiska friheten, det handlar snarare om att lärosätesledningarna får en starkare roll, säger hon.
Petra Angervall är professor i pedagogik på Högskolan i Borås och har ägnat en stor del av sin forskning åt att undersöka hur policydokument under senare decennier har påverkat inriktningen av högskolan. Hon ser även andra konsekvenser när staten släpper greppet till förmån för större frihet för enskilda lärosäten:
– Det är naturligtvis bra att utredningen betonar kvalitet och akademisk frihet. Men om man lämnar åt de kollegiala organen att ta beslut utan en tydlig policy och extern insyn ser jag en risk att gamla elitistiska strukturer delvis återinförs. Utredningen förordar exempelvis att jämställdhetsintegrering ska ske via lokala principer, jag menar att det inte räcker.
Följderna av att lärosätesledningarna får en starkare roll skulle också rent konkret kunna påverka administrativ personal, menar Vladimir Spasic som är sektionsordförande för ST på Kungliga Musikhögskolan.
– Utredningen gör ett stort hopp mot en mer tillitsbaserad styrning. Det innebär en större apparat kring vart och ett av lärosätenas egna kvalitetsuppföljningar. För oss som liten högskola skulle det kräva flera nya heltidstjänster inom administrationen. På större lärosäten, med mer spelrum, skulle följderna kunna bli att man gör förändrade tjänstebeskrivningar för befintlig personal.
ST har länge drivit frågan om demokrati i de beredande och styrande organen, att all personal ska vara representerad. Kjell Nilsson poängterar att man fortsätter driva den linjen men vill inte blanda ihop det med den akademiska friheten.
– På en del lärosäten, bland annat här i Lund där jag själv arbetar, är samtliga personalgrupper representerade i de kollegiala organen. Vi arbetar för att det ska vara så överallt. Men samtidigt är det viktigt att forskare och lärare har det avgörande inflytandet i frågor som rör forskning och utbildning.
Utredningen föreslår också förändringar för hur resurserna ska fördelas till lärosätena – ett basanslag ska stå för minst hälften av lärosätenas forskningsfinansiering. Det är bra, tycker Kjell Nilsson, eftersom det ger ökad långsiktighet.
– Då kan vi kanske äntligen komma till bukt med karusellen kring alla otrygga anställningar som blir följden av tidsbegränsad extern finansiering av olika forskningsprojekt, säger han.
Hur detta ska gå till bekymrar dock företrädare för flera mindre högskolor. En av dem är Björn Brorström, som tills nyligen var rektor för Högskolan i Borås men också är professor i företagsekonomi och forskar kring styrning av politiska organisationer.
– Man förordar att de vetenskapliga rådens fördelning ska gälla. Det är helt oacceptabelt för mig och för många andra som verkar vid landets mindre högskolor. Det premierar anrika och forskningstunga lärosäten. Att vi på de mindre högskolorna gör stora ansträngningar i olika tvärvetenskapliga forskningsprojekt premieras inte av de vetenskapliga råden, säger han.
I utredningen finns också förslag om att dagens prislappssystem för olika utbildningar ska avvecklas och att lärosätena i stället ska få ett totalbelopp som de själva fördelar mellan olika utbildningar. Såväl Linda Wedlin som STs Kjell Nilsson tror att det kan leda till fördelningskonflikter på lärosätena mellan olika utbildningar.
– Lokala styrkeförhållande kan komma att avgöra, säger Kjell Nilsson.
Det kan få till följd att högskolestyrelserna får mer att säga till om kring hur pengarna fördelas, fortsätter han:
– De har en majoritet externa representanter. Kritisk humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och utbildning kan då prioriteras ned till förmån för utbildningar som prioriteras av olika näringslivsintressen. Konsekvensen kan också bli att samma utbildning på olika lärosäten i landet, beroende på den lokala prislappspolitiken, får olika resurser och därmed kvalitet, konstaterar Kjell Nilsson.
Ett annat av utredningens förslag är att anslagen för utbildning och forskning ska slås ihop i en samlad pott. Det menar Marie Lindblom, STs sektionsordförande på Högskolan i Kristianstad, kan påverka de mindre lärosätena negativt.
– Vi har små forskningsanslag. Det gör att vår flexibilitet i att flytta pengar mellan utbildning och forskning är mycket mindre än för stora universitet, säger hon.
Några av förslagen i Styr- och resursutredningen:
- En samlad högskole- och forskningsproposition vart fjärde år.
- Enskilda överenskommelser mellan regering och lärosäten vart fjärde år, som komplement till regleringsbrevet.
- Det kollegiala ansvaret och inflytandet skrivs in i högskolelagen.
- Ökad andel basanslag för forskning. De ska stå för minst hälften av lärosätenas finansiering.
- Samlat anslag till utbildning och forskning i stället för två öronmärkta ”pengapåsar”, som i dag.
- Dagens prislappssystem avvecklas. Lärosätena får i stället ett totalbelopp och ett mål om antalet helårsstudenter och beslutar själva om hur pengarna ska fördelas mellan utbildningarna.
- Ersättningen för utbildning ska bestå av en fast del och till 50 procent av en rörlig del som baseras på antal helårsstudenter. Prestationer, det vill säga antalet poäng som studenterna tar, kommer alltså med detta förslag inte att som i dag påverka anslaget.
Läs mer: Utredningen heter i sin helhet En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan (SOU 2019:6).
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
