Varje utflyttat jobb kostar en miljon
Det kostar över en miljon kronor per jobb när regeringen ska kompensera gamla förbandsorter med nya statliga arbetsplatser. Detta enligt myndigheternas egna beräkningar, som ST Press tagit del av.
I samband med försvarsbeslutet i höstas lät regeringen utreda möjligheten att flytta statliga jobb till de orter som drabbas värst av förbandsnedläggningarna: Östersund, Arvidsjaur, Kristinehamn och Gotland. Utredaren Jan Bergqvist föreslog att ett tjugotal myndigheter skulle omplacera sammanlagt cirka 2 700 jobb.
Flera tunga remissinstanser har kritiserat utredningen för att ha gjort alltför optimistiska ekonomiska kalkyler. De omedelbara flyttkostnaderna skulle röra sig om 400 000–700 000 kronor per jobb. När myndigheterna är på plats blir ekonomin god, ansåg Bergqvist, eftersom lägre hyror och löner kompenserar ett ökat resande. Utredningen gjorde inga beräkningar om kostnaderna för effektivitetsförluster.
Regeringen säger inget
Regeringen har inte offentliggjort några nya ekonomiska beräkningar. De flesta myndigheter som är aktuella för flytt har dock gjort egna kostnadsanalyser, visar en rundringning som ST Press har gjort.
De bedömda direkta flyttkostnaderna per anställd varierar stort, från en halv miljon kronor (Naturvårdsverket och Försäkringskassan) till 6,45 miljoner kronor (Sika, Statens institut för kommunikationsanalys). Genomsnittskostnaden är 1,18 miljoner kronor, betydligt över Jan Bergqvists dyraste scenario.
Några myndigheter har inte gjort kalkyler, i vissa fall därför att man motsätter sig en flytt. Men om deras kostnader är jämförbara med de övrigas innebär det att flytten av 2 700 statliga jobb kommer att kosta omkring 3,2 miljarder kronor.
Det är utgifter som kommer de första fem åren: för flytt, nyrekrytering, utbildning, pensioner mm. Naturvårdsverket, exempelvis, räknar med att utlokaliseringen av 80 tjänster kommer att leda till utgifter för garantipensioner på 25 miljoner kronor.
Kan tvingas till uppsägningar
–Om vi inte får ekonomisk kompensation för garantipensionerna så kommer vi att tvingas säga upp ytterligare 40–50 personer, säger generaldirektör Lars-Erik Liljelund.
Myndigheterna tror i allmänhet att få i personalen följer med till den nya orten.
–Förslaget innebär ett totalt personalskifte och det blir en lång och plågsam process att bygga upp en ny myndighet, säger Marika Engström, informationsansvarig på Sika. Och kompetensen kommer aldrig att motsvara den som finns här idag.
Sämre ekonomi även på sikt
Några myndigheter har också försökt beräkna de långsiktiga konsekvenserna. Alla räknar till skillnad från Jan Bergqvist med en fördyring, trots lägre lokalhyror och i vissa fall lägre lönenivåer. Det är framför allt kostnaderna för resor och restid som försämrar ekonomin. Folkhälsoinstitutet räknar med att restiden för personal på uppdrag kommer att motsvara elva à tolv heltidstjänster.
Regeringen fattar själv beslut om omlokaliseringen, men redovisar för riksdagen i samband med vårpropositionen den 14 april. De anslagsmässiga konsekvenserna redovisas först i höstens budgetproposition.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.