Valets heta potatis
–Tjänstedirektivet kan på sikt leda till dramatiska försämringar av den kollektiva förhandlingsrätten, säger Ilkka Pärssinen, ST.
Tjänstedirektivet har blivit en av huvudfrågorna inför valet till Europaparlamentet den 13 juni. Syftet med EU-kommissionens omdiskuterade förslag är att göra det lättare för tjänsteföretag att röra sig över gränserna inom EU.
Regeringen har ännu inte tagit ställning till förslaget och från fackligt håll hävdas att det urholkar kollektivavtalsmodellen och leder till dumpade löner och sociala villkor.
–Den huvudregel vi har idag, att svenska lagar och kollektivavtal gäller för arbete i Sverige, kan bli ett undantag om direktivet går igenom, säger Leif Dergel, internationell sekreterare på TCO.
I direktivförslaget finns en grundläggande princip om att det är lönerna och arbetsvillkoren i företagens hemland, ursprungslandet, som ska gälla när ett företag har anställda som tillfälligt utför tjänster i ett annat EU-land.
En annan regel är att företagen inte behöver ha någon filial eller representant i det land där arbetet utförs.
Det är också hemlandets myndigheter som ska se till att regelverken följs.
Om exempelvis litauiska eller grekiska företag skickar anställda till Sverige ska deras löner och villkor gälla. På sikt skulle det pressa ner lönerna och villkoren här i Sverige, menar kritikerna.
Direktivet skulle också öppna för företag att etablera sig i de länder som har de sämsta lönerna och den svagaste arbetsrätten.
–Direktivet skulle ge tjänsteföretagen bekvämlighetsflagg. Det skulle bli i det närmaste omöjligt för facket eller myndigheterna i värdlandet att agera mot exempelvis en farlig arbetsmiljö, säger Leif Dergel.
Men principen om ursprungsland innehåller flera undantag:
Ett är det så kallade utstationeringsdirektivet som EU antog 1996. Införlivat i svensk lag heter det ”Lag om utstationering av arbetstagare”.
I direktivet sägs att när ett företag utstationerar arbetstagare över gränserna ska värdlandets semesterlagar, arbetsmiljölagar, jämställdhetslagar med mera gälla.
Även lagstadgade minimilöner omfattas. I Sverige har det tolkats som att det är kollektivavtalen som ska gälla.
Och hela utstationeringsdirektivet finns inskrivet som ett undantag i tjänstedirektivet.
–Men om det inte finns någon motpart i Sverige blir det inte möjligt att sluta några kollektivavtal, säger Ilkka Pärssinen, STs internationelle sekreterare.
Frågan är också hur de båda direktiven förhåller sig till varandra. Räcker undantagen i utstationeringsdirektivet – eller faller viktiga fackliga krav utanför?
Och blir det över huvud taget tillåtet att teckna kollektivavtal med utländska arbetsgivare eller skulle det betraktas som handelshinder?
Något svar finns inte ännu, enligt Göran Grén på UD.
Det är han som företräder regeringen i den arbetsgrupp inom ministerrådet som bereder förslaget.
–Det är bland annat de här frågorna vi analyserar. Området är så enormt komplext, säger han.
Det finns också en uppsjö domar från EG-domstolen som måste vägas in i analysen. Till stor del är principerna i tjänstedirektivet redan fastslagna i EUs rättspraxis, förklarar Göran Grén.
På näringsdepartementet gör Anna Nitzelius en preliminär arbetsrättslig analys av direktivförslaget.
–Det absolut viktigaste är att vi får behålla stridsrätten, menar hon.
Om den skrivs in eller uttryckligen erkänns i direktivet blir det en indirekt garant för att de svenska kollektivavtalen kan upprätthållas, enligt Anna Nitzelius.
Regeringskansliets analys av förslaget har just börjat, så någon sammanvägd svensk ståndpunkt finns ännu inte, förklarar Göran Grén.
–Regeringens utgångspunkt är att den fria rörligheten av tjänster är viktig för att öka sysselsättningen i Europa. Men om förslaget hotar grundläggande svenska intressen kan vi inte acceptera det, säger han.
Direktivet innehåller också ett undantag för offentliga tjänster. Men vad som innefattas i begreppet är oklart, enligt Göran Grén.
En tolkning är enligt Leif Dergel att undantaget bara gäller helt skattefinansierade tjänster.
–I så fall skulle exempelvis Luftfartsverket och statliga bolag falla under direktivet.
STs ordförande Annette Carnhede säger att frågan om vad som är offentliga tjänster har diskuterats mycket inom de offentliganställdas europeiska branschorgan, EPSU.
–Där känner vi alla en stor osäkerhet, säger hon.
Hon berättar att ST diskuterat direktivet med flera ansvariga ministrar och att regeringen nu tycks inse riskerna och allvaret med förslaget.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
