Utsatt arbetsmiljö för anställda på Kronofogden

Publikt har tagit fram incidentstatistik över hot, våld och suicidhot på ett antal statliga myndigheter. Det går inte att jämföra de olika myndigheternas siffror med varandra, men statistiken ger en bild av att utvecklingen av antalet incidenter med hot och våld mot statligt anställda går i olika riktningar. På några myndigheter är nivån stabil eller nedåtgående, medan den i ett par fall stiger.

Kronofogden är ett exempel på det senare. Här ökade antalet anmälda incidenter med 25 procent i fjol, från 344 fall 2020 till 431 fall 2021. Framför allt fick myndighetens personal ta emot fler hot om självmord, medan övriga hot minskade något. Det rapporterades också in fler våldshändelser, även om fallen fortsatt är relativt få. Fjolårets elva fall kan jämföras med fem respektive sex fall år 2020 och 2019.

Om detta är ett trendbrott eller ett tillfälligt hack i en nedåtgående kurva är svårt att veta, menar Linda Synnerfors, säkerhetschef på Kronofogden. Myndigheten tror att en förklaring kan vara att pandemin har påverkat människors privatekonomi och mående negativt.

Generellt sett brukar Kronofogdens personal vara mer utsatt i tider av lågkonjunktur, berättar Linda Synnerfors.

– Att de som hade det ekonomiskt svårt fick det ännu sämre ställt och att den psykiska ohälsan möjligen har ökat under pandemin kan ha bidragit, framför allt till att vi har fått fler suicidhot, säger hon.

Malin Almkvist Klaesson, STs avdelningsordförande på Kronofogden, ser också pandemin som en bidragande faktor till att incidenter med olika typer av hot och våld blev fler. Hennes bild är dessutom att incidenterna har blivit allvarligare.

– Incidenter sker oftare och är grövre och mer brutala i dag. Det har alltid riktats hot och ilska mot oss, men att folk försöker köra över oss är vi inte vana vid, säger Malin Almkvist Klaesson.

Den händelse som hon refererar till inträffade vid en utmätning av en bil förra året, då en man försökte smita med fordonet och körde rakt in i en förrättningsmans bil. Den anställde som stod bredvid hann hoppa undan och fick inga fysiska skador.

Händelsen var en av elva hot- och våldssituationer under 2021 som Kronofogden bedömde som så allvarliga att de anmäldes till Arbetsmiljöverket av arbetsgivaren. Bland anmälningarna finns flera exempel på situationer där gäldenärer har blivit mycket aggressiva och dragit, knuffat, slagit eller sparkat Kronofogdens medarbetare.

Linda Synnerfors betonar att det med tanke på myndighetens uppdrag och storlek trots allt rör sig om ett fåtal våldsincidenter. Men att våldet har ökat visar behovet av att avbryta fler förrättningar, menar hon.

Redan 2019 underströk Linda Synnerfors vikten av att retirera vid hotfulla situationer i en intervju i Publikt om hot och våld mot Kronofogdens anställda. Sedan dess har flera insatser genomförts, framhåller hon, bland annat fördjupade arbetsmiljöronder, en säkerhets- och arbetsmiljöutbildning för chefer och en grundutbildning med föreläsningar för alla medarbetare.

Bland Kronofogdens anmälningar till Arbetsmiljöverket finns också flera dödshot som har riktats mot personal, både vid utmätningar och över telefon. En medarbetare skriver i anmälan att han har tagit bort sitt namn på ytterdörren sedan någon sökt efter hans adress på nätet. Dessförinnan hade en gäldenär hotat att leta upp medarbetaren, döda och ”knulla sönder honom”.

Fjolårets allvarligaste incident skedde också i anslutning till en anställds hem. Bostaden besköts och skotten träffade medarbetarens ytterdörr, badrum och bil. Trots att familjen var hemma skadades ingen fysiskt.

Polisen har inte lyckats klarlägga om det fanns en koppling mellan skjutningen och mannens arbete på Kronofogden, men det har inte heller kunnat uteslutas. Kronofogden har agerat som om anställningen var motivet och har erbjudit mannen flera stödinsatser, berättar Linda Synnerfors.

En ny åtgärd med syfte att öka säkerheten för de anställda som myndigheten nu testar är att i vissa särskilt reglerade fall inte skriva ut namnet på den beslutsfattande medarbetaren i myndighetsbeslut, utan endast ett anställningsnummer. Det är en form av anonymisering som är förenlig med förvaltningslagen och som kan användas när hotfulla situationer har uppstått, menar Linda Synnerfors.

– Det går fortfarande att ta reda på vem förrättningsmannen är, vilket lagen kräver, men det minskar risken för exponering av medarbetaren. Det är något som vi provar just nu, säger hon.

Tillsammans med andra myndigheter som ingår i satsningen mot organiserad brottslighet har Kronofogden även tagit fram ett enhetligt stöd och ett gemensamt ramverk för att stärka medarbetarskyddet vid myndigheterna. Det ska implementeras senare i år.

– Vi har också i den myndighetsgemensamma arbetsgruppen sett ett behov av att stärka skyddet i lagstiftningen, bland annat genom att förbjuda fler typer av hotuttryck, säger Linda Synnerfors.

STs avdelningsordförande Malin Almkvist Klaesson anser att Kronofogden har goda rutiner för att anmäla och hantera hot och våld. Samtidigt tror hon att det på sikt kan krävas en översyn av medarbetarnas yrkesroll och utbildning, om Kronofogden fortsätter att trappa upp sina insatser mot personer kopplade till organiserad brottslighet.

Att myndigheten de senaste åren har haft ett särskilt fokus på, och fått mer resurser för, att agera i ärenden kopplade till en grövre kriminalitet har ökat medarbetarnas utsatthet, menar Malin Almkvist Klaesson.

– Ska vi fortsätta med indrivningar tillsammans med tullen och polisen och i större utsträckning gå in i laddade situationer tycker jag att det är dags att tänka över om vi ska ses som ”kontorspersonal” eller om vi ska vara ”blåljuspersonal” och få en förändrad utbildning. Det är ett vägskäl som regeringen och myndigheten står inför. Det finns förrättningsmän som efterfrågar skyddsväst redan i dag, säger hon.

Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen bytte incidentrapporteringssystem i oktober 2020, och sedan dess har det inte gjorts någon uppdelning av incidenter i olika kategorier. Arbetsgivarens bild är dock att det finns en nedgående trend vad gäller hot om brottsliga gärningar och våld, troligen som en effekt av minskad kundkontakt under pandemin och på grund av att Statens servicecenter 2019 började ta över myndighetens kundtorg.

Domstolarna

Incidenter på domstolarna ska rapporteras in till Domstolsverket, som sammanställer statistiken. Eftersom de inrapporterade händelserna totalt sett är relativt få sett till verksamhetens omfattning bedömer ST inom Sveriges Domstolar att det kan finnas ett mörkertal. För att undersöka detta kommer ST-avdelningen bland annat att genomföra en enkät bland medlemmarna om rutinerna för att anmäla hot och våld vid domstolarna.

Migrationsverket

Att antalet hot- och våldsincidenter har minskat på Migrationsverket de senaste åren beror enligt myndigheten främst på att personalstyrkan successivt minskat från ungefär 7 000 anställda 2018 till cirka 5 000 anställda 2021. Myndigheten tror också att nya arbetssätt, exempelvis utbildningsinsatser, kan ha bidragit till nedgången.

Statens servicecenter

Statistik från Statens servicecenters incidentrapporteringssystem, som infördes år 2020, visar en liten minskning av antalet hot och inget fall av våld mot anställda förra året. ST inom Statens servicecenter anser att ett större fysiskt avstånd mellan personal och kunder under -pandemin kan vara en förklaring. Myndigheten har också förstärkt det förebyggande arbetet, bland annat i form av utbildning av anställda.

Skatteverket

På Skatteverket minskade antalet anmälda incidenter med nästan 40 procent under 2020 jämfört med 2019. Förra året ökade antalet något igen, men nivån är fortsatt lägre än 2019. Enligt myndigheten är ett skäl att Statens servicecenter 2019 tog över en stor del av kundkontakterna. Dessutom har många fysiska kontrollbesök ställts in under pandemin. Myndigheten befarar också att benägenheten att anmäla hot har minskat vid hemarbete.

Försäkringskassan

Efter en kraftig uppgång under flera år minskade antalet incidenter, som hot och kränkningar, riktade mot personal på Försäkringskassan i fjol. Myndigheten kopplar nedgången främst till de lättnader i reglerna om sjukpenning som infördes under 2021, vilka ledde till att andelen avslag minskade under året.