Utredning vill göra det enklare att säga upp felaktigt anställda
En ny utredning föreslår att det ska bli lättare att säga upp statligt anställda om tillsättningen av tjänsten överklagats och den överklagande fått rätt. Utredaren, kammarrättspresident Monica Dahlbom, föreslår också att möjligheterna att stänga av anställda ska utökas.
Statliga myndigheters anställningsbeslut kan överklagas av andra sökande som anser sig vara bättre meriterade. Dessa ärenden hanteras av Statens överklagandenämnd, eller Överklagandenämnden för högskolan i fall som rör tjänster på universitet och högskolor.
Genom åren har det dock funnits många exempel på myndigheter som inte följt nämndernas utslag. Arbetsgivarna har ofta hävdat att de hamnat i svåra situationer eftersom de redan anställt en annan person, och i vissa fall har den som överklagat och fått rätt inte alls erbjudits tjänsten.
En särskild utredare, kammarrättspresident Monica Dahlbom, tidigare förhandlingschef på Arbetsgivarverket, har därför haft uppdraget att utreda frågan och lämna förslag som säkerställer att myndigheter följer nämndernas beslut. I går överlämnade utredningen sitt betänkande till civilminister Ida Karkiainen, S.
Utredningen föreslår ett tydligare uppdrag för nämnderna samt en begränsning av prövningen. De båda nämnderna bör enligt betänkandet ges möjlighet att undanröja felaktiga anställningsbeslut. Det ska dock endast få ske om det är uppenbart att myndigheten avvikit från bedömningsgrunderna om förtjänst och skicklighet, eller om något blivit fel i processen eller beslutet och det påverkat utgången.
– Då får myndigheten göra om. Vi har vägt myndighetens ansvar och den kunskap man har i närheten till processen mot rättssäkerheten för den klagande. Där har vi gjort bedömningen att det inte finns något som hindrar att man begränsar prövningen något, säger utredaren Monica Dahlbom.
Utredningen föreslår vidare att ett undanröjt anställningsbeslut ska utgöra saklig grund för uppsägning och att myndigheten ska få rätt att säga upp den person som anställts på felaktiga grunder.
Blir det inte ett hårt slag för den som först fick tjänsten och inte gjort något fel själv?
– Jag skulle kunna svara ja på den frågan, men vill nyansera det. I dag kan personen också sägas upp, men då måste man först konstatera en arbetsbrist och det kan påverka en hel grupp anställda. Sedan måste man också sätta det i perspektivet att den personen uppenbarligen inte skulle ha fått den här anställningen. Först ska man ju också pröva om det finns omplaceringsmöjligheter, säger hon.
Betänkandet behandlar flera olika områden och innehåller även förslag på vissa förändringar av villkoren för myndighetschefer samt utökade möjligheter att stänga av anställda. I dag är avstängning endast möjligt i samband med en tvist om giltigheten av en uppsägning.
– Det kan handla om oegentligheter av allvarlig art som behöver utredas, där det är kontraproduktivt att den anställde finns kvar på arbetsplatsen. Det kan också finnas situationer där man genom ett beteende åstadkommer arbetsmiljöproblem och förhindrar verksamheten, då kan man stänga av personen tills man vet hur man ska agera, säger Monica Dahlbom.
Förändringarna föreslås börja gälla från och med 1 januari 2023.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
