Utredning vill decentralisera myndigheter
Det behöver skapas mer likvärdiga livsvillkor i hela landet. Staten har mycket att tjäna på en god närvaro i hela landet. Fler myndigheter utanför storstäderna skulle sänka kostnaderna, anser en utredning.
Parlamentariska landsbygdskommittén lämnar i dag över ett delbetänkande till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht. I en debattartikel i Dagens Nyheter konstaterar kommitténs ledamöter att staten drar sig tillbaka snabbare från landsorten än vad befolkningen och näringslivet gör. Det är en utveckling som kommittén anser måste stoppas:
”Regeringen behöver dock agera omgående i denna fråga. I ett första steg behöver man säkerställa att de statliga jobb som i dag finns i landsbygderna får finnas kvar. I ett nästa steg bör regeringen omlokalisera såväl hela myndigheter som vissa funktioner från Stockholm till landsbygderna”, skriver ledamötarna.
Den parlamentariska utredningen har haft i uppdrag att ge förslag till en sammanhållen politik för Sveriges landsbygder. Nu presenterar de tolv partiföreträdarna enhälligt sina förslag för att ge förutsättningar för hela Sverige att leva. Att skapa mer likvärdiga livsvillkor i hela landet är att betrakta som långsiktiga investeringar i Sveriges framtid, skriver de tolv i sin gemensamma debattartikel:
”Sverige har alltför länge saknat ett helhetsperspektiv på landsbygdernas möjligheter och utmaningar. Det har varit dåligt för landsbygderna men också för vårt land. Vi menar därför att det är hög tid för en ny sammanhållen politik som bättre tar till vara på och realiserar landsbygdernas många möjligheter till utveckling och tillväxt.”
Utredningens förslag bygger på fyra huvudpunkter.
- Sverige behöver en mer sammanhållen och aktiv politik för landsbygderna. Staten behöver bli bättre på att möta landsbygdernas behov och möjligheter. De vackra orden om att hela Sverige ska leva och att vi ska ha tillväxt och utveckling i hela landet måste bli verklighet. Det behövs långsiktiga politiska mål för utvecklingen i Sveriges landsbygder. En framgångsrik landsbygdsutveckling kräver ett systemperspektiv där enskilda insatser och åtgärder sätts in i ett sammanhang som utgår från att Sverige faktiskt ser olika ut.
- I hela Sverige måste företag och hushåll kunna dra nytta av digitaliseringen. Tillgången till bra mobiltäckning och bredband är avgörande för att man ska kunna leva och driva företag i hela landet. Hela befolkningen ska ha tillgång till digital infrastruktur med hög överföringskapacitet senast 2025. Utan ett sådant mål blir det omöjligt att hävda att Sveriges landsbygder ska leva.
- Vi behöver en långsiktigt hållbar kompetensförsörjning i hela landet för att säkra tillgång till kompetent arbetskraft och motverka fortsatt utflyttning. De som vill bo kvar i våra landsbygder ska ha en möjlighet att skaffa sig en högre utbildning utan att flytta.
- Staten har mycket att tjäna på en god närvaro i hela landet. Fler myndigheter lokaliserade utanför storstäderna skulle sänka kostnaderna eftersom hyrorna är lägre utanför storstäderna. Att staten är närvarande i hela landet ökar också förutsättningarna för kompetensförsörjning och rörlighet på arbetsmarknader runt om i landet.
Ledamöter i landsbygdsutvecklingsutredningen
Johan Persson (S), ordförande
Ulf Berg (M)
Emma Carlsson Löfdahl (L)
Åsa Coenraads (M)
Anders Forsberg (SD)
Monica Haider (S)
Mattias Jonsson (S)
Kew Nordqvist (MP)
Irene Oskarsson (KD)
Håkan Svenneling (V)
Anna-Caren Sätherberg (S)
Kristina Yngwe (C)
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.