Utredare vill införa bortre tidsgräns för häktning
Sverige saknar en tidsgräns för hur länge personer får hållas i häkte. Regeringens utredare Inger Söderholm vill införa en bortre tidsgräns. Hon anser att häkten är förskräckliga.
Regeringens särskilde utredare av häktestider och restriktioner, Inger Söderholm, presenterade några förslag ur sin kommande utredning i samband med ett seminarium på fredagen.
”Förskräckliga inrättningar”, kallade hon dagens häkten, enligt Ekot.
Sverige har återkommande fått kritik för häktes- och restriktionsanvändning, bland annat från Europarådet och FN. Enligt de externa granskarna har Sverige generellt för långa häktestider med restriktioner som leder till isolering och oklara regler om hur minderåriga ska behandlas i häkte. Därför är Inger Söderholms uppdrag att föreslå åtgärder för att minska användningen av häktning och restriktioner.
”Vi har diskuterat om tidsgränserna skulle kunna vara till exempel nio månader för vuxna och tre månader för barn”, sade hon enligt Ekot på seminariet.
Undantag ska kunna göras vid särskilt grova brott, till exempel terroristbrott och andra brott med internationella kopplingar. Om barn häktas ska verkställigheten ske på någon av Statens institutionsstyrelses anläggningar, inte på Kriminalvårdens häkten, enligt utredarens förslag.
När det gäller restriktioner så överväger utredningen ett tydligare inflytande för domstolarna över hur omfattande de ska få vara. I dag är det den ansvarige åklagaren som avgör. Utredarens förslag ska läggas fram i slutet av augusti.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.