Utredare ser andra lösningar än kollektivavtalad a-kassa
På begäran från fack och arbetsgivare har regeringen låtit utreda förutsättningarna för en kollektivavtalad arbetslöshetsersättning. Men utredaren ser enklare lösningar för att nå målet: en högre ersättningsnivå vid arbetslöshet, något som Arbetsvärlden var först om att rapportera.
Strax före jul redovisade Francisca Ramsberg, överdirektör på Trafikverket, sin utredning om en kollektivavtalad a-kassa. Förslaget på en sådan a-kassa hade skissats av de fackliga parter och arbetsgivare som 2020 stod bakom den så kallade las-överenskommelsen. Huvuddelen i överenskommelsen gällde förändringar i anställningsskyddet, men parterna var också överens om behovet av reformer av arbetslöshetsförsäkringen.
Arbetsgivarna ville se lägre avgifter och facken högre ersättning. Den lösning som föreslogs var att en kollektivavtalad försäkring skulle komplettera den statliga a-kasseersättningen.
Francisca Ramsberg påpekar att det är parternas sak att sätta nivån i en kollektivavtalad försäkring, men redovisar räkneexempel. Om man sätter taket vid en lön på 40 000 kronor i månaden får 70 procent av löntagarna 80 procent av sin tidigare inkomst vid arbetslöshet. Vid gränsen 45 000 kronor ökar andelen till 80 procent. I dag är gränsen 34 000 kronor, vilket innebär att den maximala ersättningen är 26 400 kronor före skatt.
Nivåerna skulle omfatta alla anställda på arbetsplatser med en kollektivavtalad försäkring. Den skulle i så fall ersätta den statliga arbetslöshetsförsäkringen på dessa arbetsplatser. De som inte har avtal skulle fortsatt hänvisas till den statliga försäkringen.
Utredningen bedömer att ungefär var fjärde arbetslös person kan få ut mer med kollektivavtalad arbetslöshetsersättning. Det gäller särskilt arbetare som har inkomst över det statliga taket men saknar kompletterande inkomstförsäkring genom sitt fackförbund.
Ett genomförande förutsätter att en del av de medel, den arbetsmarknadsavgift som arbetsgivarna betalar till a-kassorna, förs över till det nya systemet. Enligt Francisca Ramsberg är det också nödvändigt med en ekonomisk buffert för att systemet ska vara hållbart från start. Men någon statligt finansierad buffertfond är inte aktuell, anser hon, eftersom en sådan skulle bryta mot budgetlagen.
Ett argument för en kollektivavtalad a-kassa har varit att transparensen för den enskilde skulle öka. Men det ifrågasätts i utredningen. Det är tveksamt om förutsägbarheten för den enskilde blir bättre, sägs det, och systemet riskerar att bli komplext om olika kollektivavtal innehåller olika villkor.
Utredningen har också bedömt alternativ till kollektivavtalad a-kassa, bland annat en generell höjning och indexering av taket i den statliga arbetslöshetsförsäkringen. Andra möjligheter är att göra trygghetsavtalen generösare eller se till att fler omfattas av fackens inkomstförsäkringar. Fördelen med dessa alternativ är, skriver Franciska Ramsberg, att de bygger på strukturer som redan finns.
Jenny Ekenstierna, förbundsjurist i ST, bedömer att en kollektivavtalad arbetslöshetsförsäkring inte skulle göra någon skillnad för de allra flesta av förbundets medlemmar. Omställningsavtal fyller ut löneförlust vid arbetslöshet både på den statliga och den privata sidan. För dem som av något skäl inte kan få omställningsstöd den vägen finns STs inkomstförsäkring, som ingår i medlemsavgiften. Den ger 80 procent av tidigare lön upp till 80 000 kronor i månadslön i 150 dagar vid ofrivillig arbetslöshet.
– Möjligen skulle en kollektivavtalad arbetslöshetsförsäkring kunna leda till lägre medlemsavgifter. Men det är bara en spekulation.
Parternas förslag i las-överenskommelsen
- Arbetslöshetsförsäkringen finansieras via medlemsavgifter till a-kassorna och den arbetsmarknadsavgift som arbetsgivarna betalar in till staten. Men parterna som stod bakom las-överenskommelsen är kritiska till att a-kassan är överfinansierad. Tiotals miljarder kronor i inbetalade avgifter stannar kvar i statskassan varje år. Parterna begärde därför att en del av arbetsgivaravgiften växlas mot en ny, kollektivavtalad avgift.
- Las-överenskommelsen gäller alla privatanställda tjänstemän och hälften av de privatanställda arbetarna. Undertecknarna är Svenskt Näringsliv, privattjänstemännen i PTK, IF Metall och Kommunal. De fyra framhåller att det vore en fördel om även offentliganställda omfattas av en kollektivavtalad arbetslöshetsförsäkring.
- Den nya lösningen ska enligt parterna innebära att flertalet löntagare får 80 procent av sin tidigare lön vid arbetslöshet, en nivå som trappas av med tiden. Den ska också leda till minskade kostnader för arbetsgivarna.
- Parterna ser behov av en statligt finansierad buffertfond som kan möta svängningar i konjunkturen.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
