Utplåning hotar kulturarv
Kungliga biblioteket har sparat miljontals hemsidor för forskningsändamål. Men Datainspektionen anser att det strider mot personuppgiftslagen. I värsta fall hotar radering.
Platsen är en underjordisk byggnad i Humlegården, ett 40-tal meter under Kungliga biblioteket (KB). I ett av rummen står en dator med ett lagringsutrymme på 10 000 gigabyte.
– Här har vi sparat 65 miljoner svenska hemsidor sedan 1997, förklarar Allan Arvidson som arbetar med KBs projekt ”Kulturarw”. Två gånger om året har vi skickat ut en sökrobot med uppgift att lagra alla svenska hemsidor på domänerna se, com, org, net och nu.
Syftet med projektet är att dokumentera samtiden. Därför lagras allt från massmediers politiska rapportering till privatpersoners hemsidor om släktforskning. Här finns även 12,5 miljoner bilder, 200 000 ljud och 20 000 videofiler.
– Alltsammans ger en unik bild av vad som hänt i Sverige på 90-talet och vad som upptar människors tankar, säger Tomas Lidman som är Riksbibliotekarie och chef för KB.
Men i november beslutade Datainspektionens styrelse att förbjuda lagringen med hänvisning till personuppgiftslagen, PUL.
”KBs insamling och bevarande av personuppgifter från svenska webbsidor har därför inte stöd i nu gällande lagstiftning”, skrev generaldirektör Ulf Widebäck till biblioteket, med kopior till justitie- och utbildningsdepartementet.
”Den mycket stora mängden personuppgifter i digital form och det förhållande att uppgifterna bevaras utan begränsning i tiden innebär att risken för kränkningar av den enskildes integritet ökar”.
– Det är första gången sedan pliktlagens tillkomst 1661 som vi blivit hindrade från att samla in material. Särskilt uppseendeväckande är att det förekommer i vår upplysta tid, säger Tomas Lidman, som anser att insamlingen inte alls strider mot PUL.
I lagens 19e paragraf stadgas nämligen att alla former av personuppgifter ”får behandlas för forsknings- och statistikändamål”, förutsatt att samhällsintresset överväger den enskildes integritet.
Men Datainspektionen kontrar med att paragrafen inte är tillämpbar på miljontals sparade hemsidor, varav ett antal kan innehålla ”känsliga uppgifter”. Därför anser inspektionen att regeringen snarast ska fatta ett beslut om ”särreglering” i frågan. Men det är oklart när ärendet kommer upp på regeringens bord.
– Jag har ingen kommentar, annat än att beredning pågår, säger handläggaren Susanne Moberg på utbildningsdepartementet.
I väntan på ett regeringsbeslut lämnar inte KB ut material från sidorna, exempelvis till journalister som vill granska nazistiska hemsidor för att kartlägga högerextremister.
– Det är olagligt att bevara hemsidorna, men vi har inte förelagt KB att förstöra lagrade sidor, säger Katja Isberg Amnäs på Datainspektionen. Istället väntar vi på att regeringen ska agera. Men om inget händer får vi starta en ny tillsyn mot KB och ta ställning till om sidorna ska raderas.
I så fall måste inspektionen vända sig till länsrätten i Stockholm.
Trots tvisten med Datainspektionen väljer KB att tillfälligt fortsätta insamlingen av hemsidor. Anledningen är att sökroboten bara hann med ett par delvarv på nätet innan Datainspektionen ingrep i höstas.
– För att syftet med insamlingen ska uppnås måste hela varvet samlas in, förklarar Tomas Lidman och hoppas få stöd för sin linje hos regeringen.
Fakta
Redan 1661 fastställdes i en förordning att tryckerier, och i vissa fall förlag, är skyldiga att skicka ett så kallat pliktexemplar av allt som trycks till KB.
KBs projekt ”Kulturarw” går ut på att via en sökrobot lagra svenska hemsidor på Internet under domänerna se, com, org och nu.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
