Unga med funktionsnedsättning hjälpta av program
Unga arbetslösa med funktionsnedsättning har lättare att ta sig in på arbetsmarknaden efter att de gått igenom någon form av program, visar en studie från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.
Unga vuxna som har nedsatt arbetsförmåga på grund av någon typ av funktionsnedsättning har svårare att få jobb än andra. Den nya studien från IFAU bygger på erfarenheter i både Sverige och Norge av situationen för arbetslösa 25–29-åringar med nedsatt arbetsförmåga.
Studien visar att olika programinsatser ökar sannolikheten för att den enskilde ska börja jobba eller studera på ett liknande sätt i båda länderna. Under den tid som personen deltar i utbildning eller praktik minskar övergången till osubventionerade jobb eller reguljär utbildning. Men efter att programmet är avslutat ökar sannolikheten att få jobb. Det gäller både arbetsplatsförlagda program, som är vanligare i Sverige, och utbildningsprogram, som är vanligare i Norge.
Enligt studien har arbetsplatsförlagda program en tydlig positiv effekt på övergången till jobb eller utbildning. Det gäller framför allt subventionerade anställningar. Effekterna av att ha deltagit i utbildning är också positiva, men mindre. Det är framför allt yrkesinriktade utbildningar som leder till jobb.
”Det här att man blir 'inlåst' under tiden i ett program, och att man då söker och får jobb mer sällan än öppet arbetssökande, är något vi vet sedan tidigare forskning. Om värdet av programmet överstiger inlåsningseffekten kan det ändå vara bra på lite längre sikt att delta i ett program”, betonar Caroline Hall, en av forskarna bakom rapporten, i ett pressmeddelande.
Resultaten av studien ligger enligt Caroline Hall i linje med tidigare forskning som studerat arbetslösa generellt. Det går bättre för dem som deltagit i insatser som ligger nära behoven på den ordinarie arbetsmarknaden och i program som i högre utsträckning påminner om riktiga jobb.
I pressmeddelandet påpekar Caroline Hall att den tidigare forskningen också visar att det kan ta tid innan effekterna för utbildningsinsatser visar sig: ”Vår uppföljningshorisont är fyra år. En längre uppföljningsperiod hade möjligen inneburit att det gått ännu lite bättre för dem som deltagit i utbildningsprogram.”
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
