”Trakasserier vanliga på högskolan”
Universitet och högskolor är miljöer där mobbning och trakasserier ofta frodas, hävdar högskoleanställda i inlägg på debattsajten Second Opinion.
I en debattartikel på Second Opinion ges exempel från tio lärosäten som haft personalärenden som slutat i domstol under 2008-2009. Undertecknarna kräver åtgärder från ett tiotal ansvariga instanser, däribland Arbetsmiljöverket, Högskoleverket och Saco.
– Det har varit uppseendeväckande många fall på senare tid. De flesta är rätt likartade. Man försöker bli av med folk genom att påstå att de är ett arbetsmiljöproblem.
Det säger Erik Palmgren, professor i matematik vid Uppsala universitet och en av artikelförfattarna. Han var en av dem som protesterade när två lärarkollegor på institutionen hamnade i en sådan situation häromåret. De som höjde sin röst fick därefter en märkbart lägre löneutveckling, säger han.
Erik Palmgren har i likhet med flera kollegor lämnat sitt fackförbund, Saco-förbundet Sulf, efter dessa händelser, eftersom han anser att de lokala Sulf-företrädarna ställde sig på arbetsgivarens sida.
Facket är ofta en del av problemet, menar Paula Liukkonen, som är lektor vid Stockholms universitet och också undertecknat artikeln.
– Man klarar inte att hantera situationer där båda parter i en konflikt är med i samma fack, eftersom man inte för någon verklig diskussion om vilka värden som ska driva det fackliga arbetet.
STs avdelningsordförande inom högskolan, Ing-Marie Nilsson, säger att det är självklart att facket ska företräda en medlem som drabbats av mobbning eller trakasserier. Och man ska inte ge sig in i diskussioner om enskilda personer som arbetsmiljöproblem.
Det speciella ledarskapet i högskolan bäddar för konflikter, anser hon. Institutionscheferna väljs för begränsad tid, och saknar ofta förutsättningar för ett professionellt ledarskap. Och anställda som inte är lärare har brist på inflytande.
– Vi har lyft fram problemen med ledarskap och delaktighet gång efter annan, och det är vi rätt ensamma om.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
På grund av att den drabbade trodde sig ha facket på sin sida så har fackrepresentanten lyckats dra ut på handläggningstiden många år och därefter har allt bara runnit ut i sanden.
Inte ens högsta chefen på Metall svarar på brev som skickas till honom från mobbningsorganisationer.
Så vem är facket till för.?? Att ge de anställda höjdarna höga löner, bonusar och flotta lägenheter ?? De är i varje fall inte till för medlemmarna.
Känns som en bok i Bo Balderson-stil: Fackombudet som gick upp i rök.