Toppchefer i staten ska könskvoteras
Frankrike inför nu könskvotering bland de högsta cheferna inom den offentliga sektorn. 2018 ska 40 procent av de nyrekryterade toppcheferna vara kvinnor.
– Vi behöver en knuff. Annars går jämställdheten framåt i snigelfart, säger Monique Boutrand i facket CFDT.
För drygt ett år sedan beslutade det franska parlamentet att tvinga de börsnoterade företagen att ta in fler kvinnor i sina styrelser.
Nu införs också könskvotering vid tillsättning av statliga chefsposter. Men lagen berör bara den högsta kategorin av chefstjänstemän inom den offentliga sektorn, som till antalet är omkring 4 000.
Kvinnornas andel vid nyrekryteringar ska öka successivt och vara minst 40 procent under 2018.
– Vi hade gärna sett att lagen omfattade chefer också på lägre nivåer. Men det här är mycket bättre än ingenting. Tanken är ju att föregå med gott exempel, och det är sannolikt att lagen skapar en dynamik som leder till större jämställdhet över lag, säger Monique Boutrand.
Hon har själv varit offentliganställd chef, och ingår nu i ledningen för ett av de franska facken CFDTs federation för högre tjänstemän.
– Den offentliga sektorn i Frankrike är inte ett dugg bättre än den privata när det gäller jämställdhet. Vi har inte fler kvinnor på höga chefsposter här, och löneskillnaderna är desamma som hos näringslivet.
Omkring 60 procent av de drygt fem miljoner anställda i stat och kommun i Frankrike är kvinnor. Men bland de högsta cheferna är 90 procent män.
– Frankrike är ett latinskt land, som står på en gammal sexistisk grund. Trots att flickorna har bättre skolresultat når de sällan toppskiktet. Det kan tyckas förvånande eftersom vi har ett noga reglerat anställningssystem, som borde garantera en jämlik behandling. Men de högsta cheferna tillsätts ofta genom nomineringar, och manliga chefer har en tendens att utse personer som liknar dem själva. Dessutom förekommer det säkert en viss självcensur hos kvinnorna, säger Monique Boutrand.
Hon önskar också att pappaledigheten förlängs ordentligt. I dag är den bara 11 dagar.
– Det uppfattas fortfarande som negativt när kvinnliga chefer är mammor, medan männens anseende ökar i takt med att de får fler barn. Chefstjänstemännen har ofta långa arbetsdagar, oavsett kön och oavsett om de arbetar statligt eller privat. Men kvinnornas arbetstid är mindre synlig, eftersom de ofta jobbar på kvällstid i hemmet.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
