Svevia och Infranord ska granskas
Nu inleder Riksrevisionen en granskning av bildandet av de statliga bolagen Svevia och Infranord för tio år sedan. Syftet är att ta reda på om bildandet har gett de effekter riksdagen avsåg med beslutet.
Före 2010 hade Vägverket och Banverket egna produktionsavdelningar. De konkurrerade med privata bolag om att få kontrakt på att bygga och underhålla vägar och järnvägar. Det innebar i praktiken att Vägverket och Banverket blev både beställare och utförare, skriver Riksrevisionen i ett pressmeddelande.
Systemet ledde till misstankar om så kallad korssubventionering – att konkurrensen sattes ur spel genom att den konkurrensutsatta verksamheten fick medel från den skattefinansierade delen. Därför bildades Svevia 2009 genom att den dåvarande enheten Vägverket Produktion knoppades av från Vägverket. Infranord bildades på motsvarande sätt genom avknoppning av Banverket Produktion 2010. Under 2010 skapades också Trafikverket genom en sammanslagning av Vägverket och Banverket.
Riksdagens syfte med bolagiseringarna var enligt pressmeddelandet att uppnå högre produktivitet och effektivitet inom både Svevia och Infranord, vilket i sin tur skulle leda till lägre priser och bättre kvalitet.
”Staten lägger årligen över 50 miljarder kronor på infrastrukturprojekt. Reformen skulle bland annat leda till lägre priser på marknaden och ökad effektivitet i bolagen. Nu vill vi veta om det blev så”, förklarar riksrevisionsdirektör Claudia Gardberg Morner i ett pressmeddelande.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.