Svensk högskola kan bli effektivare
Hög personalomsättning leder till sämre effektivitet på landets högskolor och universitet. Flera lärosäten skulle kunna öka sina prestationer inom undervisning och forskning utan ökade resurser, visar en granskning från Riksrevisionen. Linnéuniversitetet och Karlstads universitet hör till lärosätena med högst förbättringspotential.
Staten anslår mer än 56 miljarder kronor per år till svenska universitet och högskolor. Riksrevisionen har i ett nordiskt samarbete granskat hur effektiva de svenska lärosätena är jämfört med universitet och högskolor i Danmark, Finland och Norge.
Enligt granskningen har de danska lärosätena den högsta genomsnittliga effektiviteten. Förbättringspotentialen för dem är sex procent. I Sverige skulle de granskade lärosätena kunna förbättra sin effektivitet med sju procent, de norska med tio procent och de finska med arton procent.
Bland de mest effektiva lärosätena i Sverige återfinns Uppsala universitet, Karolinska institutet, Kungliga tekniska högskolan, Chalmers tekniska högskola, Sveriges lantbruksuniversitet, Högskolan i Gävle och Högskolan Kristianstad. Bland dem som har störst förbättringspotential finns enligt Riksrevisionen Linnéuniversitetet, Karlstads universitet, Södertörns högskola och Mälardalens högskola:
”Trots att universiteten och högskolorna i Sverige är förhållandevis effektiva skulle flera av dem kunna öka sina prestationer inom undervisning och forskning – utan att behöva få mer resurser”, kommenterar riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.
Riksrevisionen har också granskat vad skillnaderna i effektivitet kan bero på. Den enda faktor analyserna visade har ett samband med effektivitet är hög personalomsättning.
”Hög personalomsättning ger extra kostnader i form av rekrytering, introduktion och inskolning. Det finns sannolikt även andra faktorer som kan förklara resultaten”, konstaterar projektledaren Christian Andersson.
Granskningen visar också att produktiviteten överlag har ökat vid de granskade svenska lärosätena med knappt en procent om året. Högst produktivitetsökning har skett i Danmark och Finland (cirka två procent per år), medan norska lärosätens produktivitet sjunkit något under den granskade tidsperioden. I granskningen har 27 svenska lärosäten ingått.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.