Svagt skydd mot korruption

FÖRVALTNING2012-06-12

Fler tror att korruption förekommer inom kommuner och landsting, men det leder sällan till konkreta åtgärder. Enligt en rapport från Statskontoret utsätts allt fler för otillbörliga erbjudanden.

Regeringen gav för ett år sedan Statskontoret i uppdrag att ta reda på kunskapsläget när det gäller korruption inom den kommunala sektorn, och bland de kommun- och landstingsägda bolagen. När rapporten nu kommer föreslår Statskontoret att reglerna ska skärpas och att regeringen ska komma överens med Sveriges kommuner och landsting, SKL, om ett förbättrat arbete mot korruption.

Sverige anses i internationella mätningar vara ett av världens mest korruptionsbefriade länder, konstaterar Statskontoret. Antalet polisanmälda korruptionsbrott ligger stadigt på cirka 20 anmälningar per år sedan år 2003.

Men i vissa avseenden har riskerna för korruption ökat under de senaste åren, hävdar myndigheten. Kommunala tjänstemän är mer utsatta än politiker för faran för korruption och plan- och byggsektorn sticker ut som mest riskutsatt. Medvetenheten om riskerna är större i stora kommuner än i små.

Mer än varannan av de kommunala tjänstemän och politiker som Statskontoret frågat i en enkätundersökning säger att de tror att personer i den egna organisationen eller i andra kommuner och landsting någon gång har blivit erbjudna pengar eller andra förmåner för att fatta ett visst beslut. Det är fler än för ett par år sedan. Enligt rapporten kan det bero på att korruptionen ökar, men också på medias uppmärksammande av konkreta korruptionsfall.

”Den interna kontrollen är inte tillräcklig för att förebygga och upptäcka korruptionen. Enligt Statskontorets bedömning omfattas riskerna för korruption alltför sällan i de riskanalyser som bildar utgångspunkt för den interna kontrollen. Det görs inte tillräckligt med kontroll av att de beslutade reglerna följs”, säger Statskontorets generaldirektör Yvonne Gustafsson i ett pressmeddelande.

Statskontoret föreslår att kommunallagen förtydligas för att förstärka regelefterlevnaden och att det införs ett bättre skydd för personer som slår larm om oegentligheter, så kallade whistleblowers.

Riksrevisionen inledde i våras motsvarande granskning av korruptionen inom statlig förvaltning. Granskningsrapporten ska presenteras i februari.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA