Storgräl om PR-kampanj mot facket
När Unionen krävde Bemannia på miljonbelopp för brott mot kollektivavtalet planerade företaget en PR-kampanj för att få medier att skriva negativt om fackförbundet. Det framgår i en stämningsansökan från PR-konsulten Paul Ronge, som inte fått betalt av Bemannia.
Strategin för att bemöta uppmärksamheten kring fackets krav på Bemannia skulle vara att få medier att skriva artiklar med rubriker som »Bemanning rött skynke för Unionen«. Det framgår av Paul Ronges stämningsansökan mot bemanningsföretaget, som bland sina kunder har många statliga verksamheter. Publikt har tidigare skrivit om hur anställda som varit uthyrda till Pensionsmyndigheten varit missnöjda med hur de behandlats av företaget.
Unionen hävdar att Bemannia brutit mot kollektivavtalet bland annat genom att medlemmar inte fått korrekta ersättningar eller rätt antal semesterdagar, en fråga som gått till central förhandling. Enligt Paul Ronges dokument har Unionen krävt företaget på 1,4 miljoner kronor.
Tvisten med Unionen var bakgrunden till att Paul Ronge anlitades. I sin stämningsansökan skriver han att han genomfört en medieträning och gjort en kommunikationsplan med en strategi för att vända bilden med »genomtänkta budskap i rätt medier«.
I planen beskrivs hur Bemannia utsatts för »smutskastning«, främst från Unionen, men även från ST. Enligt planen ska företaget vänta med att kommentera tvisten tills den är avgjord, men förbereda sig för att då snabbt kunna gå ut med sin version.
»Jag lutar åt att det inte finns något att vinna på eftergifter mot Unionen«, skriver Paul Ronge i planen och kallar en av fackets företrädare »helt oförsonlig och inställd på att ta heder och ära av Bemannia«.
Därefter skissas på möjliga rubriker som skulle kunna påverka mediebilden av konflikten: »Därför attackerade Unionen Bemannia – hade skickat fel avtal till medlemmarna«, »Bemanning rött skynke för Unionen – nu hotas xxx jobb efter segdragen konflikt« och »Så styr Unionen Västtrafik – usel stämning och sjukskrivningar«.
Peter Hellberg, förste vice ordförande för Unionen, säger att han är både fascinerad och överraskad av den planerade mediestrategin:
– PR-konsulten verkar vara inspirerad av amerikansk »union busting« från trettiotalet.
Men Peter Hellberg är försiktig med att kritisera Bemannia.
– Relationerna med Bemannia har varit kyliga. Men nu upplever vi att vi har en bra dialog med företaget och känner att vi är på rätt väg.
Paul Ronge har fakturerat 151 734 kronor plus moms för sitt arbete. Bemannia har bestridit fakturan och koncernchefen Staffan Bruzelius hävdar bland annat att han inte beställt någon kommunikationsplan.
Han säger sig också vara mycket missnöjd med PR-konsultens arbete.
– Jag tycker Paul Ronge är lite av en mediepajas. Vi fick inte alls den hjälp vi behövde.
Syftet med att ta inen PR-konsult var att förbättra relationerna med medierna och med Unionen, säger Staffan Bruzelius.
– Vi ville inte tända eld på brasan, vi ville släcka den.
Om innehållet i kommunikationsplanen säger han att man »diskuterade olika scenarier« med Paul Ronge.
– Vi hade inte beslutat något. Att skicka ut det här är som att skicka ut anteckningar.
Men i stämningen hänvisar Paul Ronge till en mejlkonversation där Staffan Bruzelius, efter att ha fått planen, skriver »det ser bra ut. Balanserat och sakligt.« Paul Ronge är bestämd: Bemannia har beställt planen och den utgår från företagets uppgifter och önskemål.
– Vi har suttit på två möten och diskuterat detta. Jag har två vittnen som kan intyga att det var så. Bemannia är ett totalt oseriöst företag.
Att mediestrategin blivit offentlig i och med att Paul Ronge gått till tingsrätten för att få betalt upprör Staffan Bruzelius, som anser att PR-konsulten varit bunden av tystnadsplikt. Han förbereder nu en stämning.
Men enligt Paul Ronge finns ingen överenskommelse om tystnadsplikt.
Paul Ronge vill inte diskutera detaljerna i kommunikationsplanen, men förklarar att det inte varit hans avsikt att smutskasta facket.
– Jag jobbar både för arbetsgivare och fack och vill inte smutskasta någon, säger han.
Att Unionens vice ordförande tycker att hans mediestrategi verkar vara inspirerad av »union busting«vill han inte heller kommentera.
– Folk får kalla mig vad de vill, säger han.
Men när han får Staffan Bruzelius kommentar »Vi ville inte tända eld på brasan, vi ville släcka den« uppläst för sig, ilsknar han till:
– Det där är en direkt lögn. Jag har aldrig träffat en så konfliktbenägen människa som Staffan Bruzelius i hela mitt liv. Han gör sig ovän med alla överallt.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
