Storasyskon blir oftare chefer

ARBETSMARKNAD2016-11-18

Din ordning i syskonskaran kan påverka både personlighet och yrkesval. Storasyskon får bättre social förmåga och har större chans att bli chefer än småsyskon, enligt en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har studerat orsakssamband mellan syskonordning och personlighet. Studien visar på bättre social förmåga hos storasyskon än hos småsyskon. Den förstfödda har större uthållighet, initiativförmåga, social mognad och känslomässig stabilitet. Därför klarar de sig bättre på arbetsmarknaden, där de har större chans att hitta jobb och att arbeta som chef. En förstfödd har omkring 20 procent större chans att bli chef jämfört med ett syskon nummer tre. Däremot driver småsyskon oftare egna företag.

”Vi kan inte avgöra om det beror på att småsyskon är mer riskbenägna och kreativa eller på att de har svårare att hitta jobb. Men vi finner samtidigt att småsystrar i större utsträckning än storasystrar har kreativa jobb”, skriver Björn Öckert, som är en av rapportförfattarna, i ett pressmeddelande.

Storasyskons sociala förmåga beror på miljöfaktorer. Enligt IFAU tycks föräldrar engagera sig mer i storasyskon jämfört med yngre syskon. Småsyskon läser mindre läxor och färre böcker, de tittar mer på teve och spelar mer datorspel än storasyskon.

”Syskon har i genomsnitt samma genetiska förutsättningar. Genom att studera hur placeringen i syskongruppen påverkar individen kan vi bättre förstå hur skillnader i uppväxtmiljö påverkar människors chanser i livet”, skriver Björn Öckert.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Arbetsmarknad
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA