Stora utmaningar för högskolan
Högskolan står inför stora utmaningar de kommande åren. Det kommer att bli svårt för sektorn att möta behoven av utbildning och vidareutbildning, skriver Universitetskanslersämbetet, UKÄ, i en ny rapport.
UKÄ har de senaste två åren genomfört flera analyser på kompetensförsörjningsområdet inom ett sammanhållande temaprojekt. Nu kommer en sammanfattande rapport av resultaten, som bland annat visar att:
- äldre studenter är viktiga för kompetensförsörjningen,
- uppdragsutbildning till stor del riktas mot offentliga sektorn,
- det lönar sig att gå en högre utbildning – särskilt för kvinnor,
- det är stor skillnad i lönepremie mellan olika utbildningar,
- examen på forskarnivå inte har någon tydlig effekt på löneinkomsten,
- det finns stora framtida brister på kompetens inom stora delar av den offentliga sektorn,
- studenter verkar styras mer av andra faktorer än lön när de väljer utbildning,
- det sker ett stort flöde av kompetens i riktning mot storstäder.
UKÄ konstaterar att bara drygt hälften av de svenska nybörjarna är målmedvetna programstudenter som ganska snabbt genomför utbildningen och tar sin examen. Många studerar en kortare eller längre tid utan någon avsikt att ta examen. Det är också vanligt att återkomma till högskolan efter examen. Det finns enligt rapporten gott om möjligheter att komma tillbaka för ytterligare kompetensutveckling inom den svenska högskolan.
En stor del av högskolans utbildningsutbud riktas mot offentlig sektor, både grundutbildningar och vidareutbildningar. Enligt UKÄ leder flera av de stora yrkesexamensprogrammen till kvinnodominerade yrken inom offentlig sektor. De påbyggnadsutbildningar för yrkesverksamma som finns inom högskolan riktas också främst mot verksamma inom yrken inom offentlig sektor, liksom ett antal uppdragsutbildningar. Den privata sektorns efterfrågan på uppdragsutbildning inom högskolan är åtminstone hittills begränsad.
Högskolan kommer framöver inte att kunna täcka behovet av utbildning inom den offentliga sektorn. Enligt UKÄ kräver enbart bristyrkena ett årligt nybörjarbehov på nästan 37 000 studenter. En så stor ökning är inte möjlig, även om staten tillför lärosätena resurser för att bygga ut vissa utbildningar. Risken är att näringslivets behov får stryka på foten till förmån för den offentliga sektorns behov, skriver UKÄ. Det kan leda till att högskolan på sikt blir en utbildningsleverantör för offentlig sektor, medan näringslivet i allt högre grad vänder sig till andra utbildningsleverantörer för att få sina behov tillgodosedda.
Enligt UKÄs rapport lönar sig högre utbildning bättre för kvinnor än för män. En möjlig förklaring kan vara att män som börjar arbeta direkt efter gymnasiet får högre löner än i de yrken där kvinnor utan högre utbildning traditionellt sett börjar arbeta. Därför lönar det sig mer för kvinnor att studera vidare efter gymnasiet, vilket enligt rapporten också kan förklara varför fler kvinnor än män väljer att genomgå en högskoleutbildning.
Enligt UKÄ tycks det inte heller finnas någon tydlig positiv forskarutbildningspremie på löneinkomster, åtminstone inte på kort till medellång sikt. Det kan vara en del av förklaringen till att andelen som påbörjar en forskarutbildning successivt har minskat. Minskningen kan få konsekvenser även för högskolans egen kompetensförsörjning, konstaterar UKÄ.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
