Stora kunskapsluckor om sexuella trakasserier
Det finns väldigt lite kunskap om hur utbrett problemet med sexuella trakasserier är vid svenska högskolor och universitet. Det visar en forskningsöversikt gjord av Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet.
Studien visar att sexuella trakasserier förekommer inom alla discipliner och att de utsatta återfinns såväl bland studenter som bland doktorander och andra anställda.
De flesta forskningsartiklar som ingår i översikten kommer från USA. Det finns få svenska studier av hög kvalitet, säger Maja Lundqvist, en av författarna:
– Det var en av de saker som överraskade mig, med tanke på att vår jämställdhetsdiskurs är så stark.
Översikten, som gjorts på uppdrag av Vetenskapsrådet, visar att en majoritet av de utsatta i högskolevärlden inte rapporterar händelserna. Anonyma enkäter kan dock vara ett vanskligt sätt att undersöka förekomsten. I svenska kartläggningar varierar andelen kvinnor som uppger sig ha blivit utsatta mellan 4 och 26 procent. Siffran för män varierar mellan 2 och 6 procent.
– Siffrorna blir högre när man frågar om detaljer, konstaterar Maja Lundqvist. Om en enkät har tjugo frågor, och bara en allmän fråga om sexuella trakasserier, blir andelen låg.
En annan observation är att forskning om förövare i stort sett saknas.
– I det material vi tittat på finns ingen kunskap om hur många förövarna är, vilka handlingar de utför eller hur de motiverar och förstår sitt beteende.
Enligt översikten finns inga belägg för att utbildning och policyer ger resultat i arbetet mot sexuella trakasserier. Däremot finns tydliga indikationer på att förekomsten av starka hierarkier på en arbetsplats ökar risken.
Det här är resultat som UHR, Universitets- och högskolerådet, tar med sig i en pågående undersökning – i samarbete med genussekretariatet – om vad som fungerar i lärosätenas arbete kring sexuella trakasserier.
Aleksandra Sjöstrand på UHR säger till Publikt att hon tror att utbildning kan vara bra, men att den kanske måste kombineras med andra åtgärder. I en enkät som UHR skickat till lärosätena ställs frågor om maktdimensionen.
– Det som hela tiden kommer upp är att det finns beroendeförhållanden och en rädsla för repressalier, säger hon.
UHR har bjudit in lärosätena, studentorganisationerna och fackförbunden till möten i frågan.
EvaLena Moser, ordförande för ST inom universitets- och högskoleområdet, säger att ST gärna ser ett mer systematiskt arbete på lärosätena:
– Det är viktigt att det finns tydliga och trygga vägar att rapportera, och att individen sedan stöttas. Vi som fack måste också vara öppna när människor kommer till oss, ställa öppna frågor och vara lyhörda.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
