Bild: Jonas Axelsson/Trafikverket

Stora brister i myndigheternas hantering av samhällsstörningar

KRISBEREDSKAP2024-08-27

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, konstaterar omfattande brister i hanteringen av tre allvarliga samhällsstörningar. ”Vissa svårigheter kommer igen i kris efter kris”, framhåller MSBs generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka i ett pressmeddelande.

MSB har på regeringens uppdrag granskat hanteringen av jordskredet i Stenungsund 2023, färjan Marco Polos grundstötning i Blekinge 2023 och snöstormen på E22 i Skåne i januari 2024. Enligt MSB är det uppenbart att handlingskraft och samverkan i kriser måste stärkas.

”Det är viktigt att ha respekt för komplexiteten i större samhällsstörningar. Samtidigt visar MSBs utvärdering att vissa svårigheter kommer igen i kris efter kris. Vi behöver stärka kraven på att vara handlingskraftig och förmågan att samordna olika insatser”, kommenterar Charlotte Petri Gornitzka utvärderingen i ett pressmeddelande.

MSBs bedömning är att det finns tillräcklig lagstiftning och tillräckliga mandat för att hantera samhällsstörningar. Men i de granskade situationerna har det enligt myndigheten funnits bristande samsyn kring roller och ansvar, brist på samlade lägesbilder samt avsaknad av samordning och gemensam inriktning av insatser och resurser. I vissa fall har hanteringen brustit i proaktivitet och handlingskraft, skriver MSB.

MSB lyfter i rapporten till regeringen fram tre områden där samhällets beredskap behöver förbättras:

  • Det proaktiva förhållningssättet behöver stärkas genom tydligare krav på handling.
  • Gemensamma förhållnings- och arbetssätt behöver planeras och övas.
  • Den regionala samverkansförmågan behöver stärkas.

Enligt MSB behöver gemensamma förhållningssätt och arbetssätt implementeras och förankras på ledningsnivå i organisationerna.

Myndigheten är också självkritisk. MSB ser behov av att förbättra sitt arbete med att utveckla aktörers kompetens inom samverkan och ledning i kriser och att utveckla sitt erbjudande om att placera en samverkansperson hos den eller de myndigheter som hanterar krisen. Med en samverkansperson på plats underlättas dialog och informationsdelning, och MSB kan på ett bättre sätt utöva sin roll att stödja den samlade hanteringen, skriver myndigheten.

”Tillsammans behöver vi i den svenska krisberedskapen bli ännu bättre när vi nu har en bredd av hot vi att hantera, förebygga och förbereda oss för. Från konsekvenserna av klimatförändringen, till cyberhot och påverkanskampanjer – samtidigt som vi befinner oss i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget”, konstaterar Charlotte Petri Gornitzka.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Krisberedskap MSB
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA