Statliga myndigheter rundar arbetstidsdirektiv
I regioner och kommuner kämpar brandkårer, ambulansverksamhet och vårdboenden för att klara EUs arbetstidsdirektiv och ge personalen minst elva timmars dygnsvila. Samtidigt fortsätter statliga myndigheter att ha scheman med långa arbetspass och enbart åtta timmars dygnsvila.
Varken Luftfartsverkets flygledare, kriminalvårdare på utlandsuppdrag eller personalen på Statens institutionsstyrelse, SiS, är i dag garanterade de elva timmars dygnsvila som det ställs krav på i EUs arbetstidsdirektiv.
– Vi har ett antal institutioner där dygnsvilan är åtta timmar och arbetspasset ibland upp till sexton timmar, säger Jenny Kingstedt, styrelseledamot i STs avdelning inom SiS och ordförande i sektion Öst.
Fack och arbetsgivare på SiS har sedan flera år diskuterat scheman och arbetstider och möjligheten att ha olika längd på arbetspassen. Nu finns också en partsgemensam schemagrupp, och samtidigt pågår förhandlingar om arbetstiderna.
Från många medlemmar finns ett tryck på att facket ska kämpa för att behålla långa men få arbetspass, enligt Jenny Kingstedt. Ett argument är att institutionerna ligger avsides, vilket innebär långa resor, ett annat att det ger färre arbetshelger.
Andra medlemmar lägger större vikt vid behovet av återhämtning. Arbetsmiljön är tuff och hot och våld är vanligt förekommande.
– Man kanske orkar med det när man är ung, men när man kommer upp i åren så orkar man inte jobba torsdag, fredag och lördag med långa arbetspass och med det klientel vi har, säger Jenny Kingstedt.
Myndighetens förhandlingschef Tobias Bjerman tycker att svensk arbetsmarknad har blundat för EU-direktivets krav.
– Här har vi haft stark tilltro till att våra kollektivavtal skulle skapa bättre förutsättningar än ett enskilt direktiv, säger han.
Men när ambulanspersonal anmälde Sverige till EU för att deras kollektivavtal bröt mot reglerna om dygnsvila i arbetstidsdirektivet inleddes en formell process. EU-kommissionen höll med anmälarna och kritiserade den svenska regeringen för att sådana avtal var tillåtna. Regeringen gav Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, i uppdrag att teckna ett nytt avtal som stämde överens med direktivet. Avtalet trädde i kraft den 1 oktober.
– Däremot har inga andra fått något uppdrag. Varför det blev så kan jag inte svara på, men det betyder ju inte att någon annan bransch är undantagen från EU-direktivet, säger Tobias Bjerman.
SKR har en reglering av oregelbunden arbetstid i sina centrala avtal.
– Men Arbetsgivarverket har ingen central reglering av det när det gäller statliga myndigheter. De myndigheter som har oregelbunden arbetstid är därför ålagda att göra egna lokala avtal som reglerar det, säger Tobias Bjerman.
Även Luftfartsverket har i dag avtal där skiftarbetare kan ha ned till åtta timmars dygnsvila.
– Men den som önskar kan säga att man vill ha elva timmars vila, säger Ann-Marie Bredberg, tills helt nyligen avdelningsordförande för ST inom flygledningen.
Kriminalvården har anpassat sina scheman till kravet på elva timmars vila. Men när personal eskorterar personer som ska utvisas efter avtjänat fängelsestraff går inte alltid det, konstaterar Joachim Danielsson, avdelningsordförande för ST inom Kriminalvården.
– Reser man till konfliktländer kan det bli väldigt långa pass. Ofta går det inte att ta ut sin dygnsvila på den plats där man lämnar över klienten, säger han.
Kriminalvårdens lokala avtal om utlandsuppdrag innehåller därför vad som kallas andra lämpliga kompensatoriska skydd. Exempelvis får man räkna dubbel kompensation för varje arbetad timme över tretton timmar i sträck, och för varje extra arbetad timme får man lika lång förlängning av vilotiden.
Just den typen av kompensation ges det möjlighet till i EU-direktivets artikel 17 och 18, poängterar STs ombudsman Anette Brogren:
– Man får avvika om man ger tillräcklig kompensation i kollektivavtal. Vårt råd är: följ direktivet, men om ni gör avvikelser så var väldigt noga med att dokumentera hur ni kompenserar det.
Ändå går det aldrig att veta säkert om det skulle bedömas vara tillräckligt. Det kan bli som det blev med ambulanspersonalen och SKR, menar hon.
– Det finns alltid en risk, eftersom en enskild individ kan begära prövning i EU. Då kan parterna behöva rätta in sig i ledet om EU kommer fram till att vi har tolkat direktivet felaktigt, säger Anette Brogren.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
