Statliga myndigheter får kritik för suicidpreventiva insatser

RIKSREVISIONEN2021-10-15

Staten har misslyckats med det suicidpreventiva arbetet. Regeringens styrning har varit svag under många år, konstaterar Riksrevisionen efter en granskning.

Varje år begår mer än tusen personer självmord i Sverige. Riksrevisionens granskning visar att ansvariga statliga myndigheter behöver utveckla det suicidpreventiva arbetet på flera olika områden. Dessutom behöver fler myndigheter delta i arbetet.

”Trots att riksdagen fattade beslut om en övergripande vision och nationellt handlingsprogram för suicidprevention 2008 dröjde det ända till 2020 innan regeringen tog initiativ för att kraftigt förstärka arbetet”, konstaterar riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.

Riksrevisionen tror att regeringens initiativ kommer att bidra till en framtida positiv utveckling. Myndigheten konstaterar samtidigt att det behövs insatser på olika områden för att det suicidpreventiva arbetet ska lyckas.

Fler statliga myndigheter behöver involveras, skriver Riksrevisionen. Till exempel har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ansvar för att samordna och stödja landets räddningstjänster. Men trots att självmord är en del av vardagen för räddningstjänsterna arbetar MSB inte med suicid och suicidprevention, konstaterar Riksrevisionen.

Riksrevisionen lyfter också fram att arbetet mot dödsolyckor – i huvudsak självmord – inom järnvägstrafiken bör förbättras. Trots Trafikverkets mål om en halvering av antalet omkomna har de genomförda insatserna inte lett till någon minskning.

”Myndigheten har heller inte följt upp varför åtgärderna inte har haft effekt. Samtidigt har regeringen formulerat ett nytt halveringsmål till 2030”, framhåller Charlotta von Porat, projektledare för granskningen, i pressmeddelandet.

Granskningen visar också att de ansvariga statliga myndigheterna, framför allt Folkhälsomyndigheten, har svårt att bidra till konkreta suicidpreventiva insatser på lokal och regional nivå.

”De kunskapsstöd som finns i dag är för övergripande för att kunna användas i det dagliga arbetet. Det behövs mer användbara, konkreta och tillgängliga kunskapsstöd”, understryker Charlotta von Porat.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA