ST vill att styrningen av staten förändras
Sverige behöver en ny statlig förvaltningspolitik där inte bara kostnadseffektiviteten står i fokus, utan även andra värden som rättssäkerhet och öppenhet, skriver STs förbundsordförande Britta Lejon och nio forskare i en debattartikel i Dagens Nyheter. De vill se en ny myndighet som kan driva och utveckla de demokratiska normerna i förvaltningen.
Sedan 1990-talet har Sverige haft en förvaltningspolitik som präglats av ekonomistyrning och måluppfyllelse. En styrmodell som brukar gå under namnet new public management, NPM, men som artikelförfattarna i Dagens Nyheter kallar för ”företagisering” av staten.
Enligt Britta Lejon har denna företagisering, med dess fokus på effektivitet, under lång tid varit så stort att andra värden fått stå tillbaka.
– Naturligtvis ska vi vara varsamma med skattebetalarnas pengar, men det finns andra delar som måste få lika stort värde, till exempel rättssäkerhet och öppenhet. Det finns en obalans i hela konstruktionen sedan flera decennier, säger hon till Publikt.
Konsekvenserna av företagiseringen är att kärnverksamheterna slimmats till bristningsgränsen, medan stödverksamheter och kontrollsystem växt närmast okontrollerat, skriver Britta Lejon och de nio forskarna inom området i debattartikeln.
De påpekar också att det ensidiga fokuset på effektivisering gjort att ”verksamhetsplaner och linjestyrning blivit viktigare än författningar och insikten om att arbetet görs i medborgarnas tjänst”.
En konsekvens av detta ändrade förhållningssätt till ämbetsmannarollen blev uppenbart 2017, då Transportstyrelsen lade ut it-driften på utländska konsulter för att det var billigare, trots att det innebar lagbrott och ett allvarligt hot mot rikets säkerhet, skriver artikelförfattarna.
– Frågan är hur många fler sådana ”affärer” vi kommer behöva uppleva innan vi får en annan ordning. Nu måste politikerna börja ta i dessa frågor som så sällan är i fokus, för den förvaltningspolitik vi har haft så länge nu har sakta gröpt ur rättsstaten. Konsekvenserna ser vi både i ”affärer” som den på Transportstyrelsen, och i form av sämre service och oskäligt långa handläggningstider, säger Britta Lejon.
Förutom kravet att politikerna ska sluta hantera staten som ett företag, vill Britta Lejon och de övriga artikelförfattarna att de ”årliga generella besparingarna”, i form av det så kallade produktivitetsavdraget, slopas. ”Besparingar och prioriteringar ska ske genom politiska beslut, inte genom automatiska budgetmekanismer”, skriver de.
Dessutom vill Britta Lejon och forskarna se en ny myndighet, Myndigheten för god förvaltning, som ska ha i uppgift att driva de konstitutionella normer som definierar en demokrati och rättsstat.
– I dag har vi flera myndigheter vars uppgift är att bevaka de ekonomiska processerna, framför allt Ekonomistyrningsverket, men även Riksrevisionen. Vi behöver en motsvarighet för att bevaka de andra viktiga processerna, säger Britta Lejon till Publikt.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
