ST ska ta ställning till nya pensioner
Just nu pågår förhandlingar om ett nytt statligt pensionsavtal. Ska ett avgiftsfinansierat system ersätta det nuvarande, förmånsbaserade? Och vad är egentligen skillnaden? Statstjänstemannen försöker reda ut begreppen.
Vad är avtalspension?
Den är ett komplement till den allmänna pensionen och betalas ut som ålderspension eller efterlevandepension. Avtalspensioner finns över hela arbetsmarknaden och regleras i kollektivavtal mellan facket och arbetsgivaren. Avtalet för statligt anställda är tio år gammalt och kallas PA-91.
Hur beräknas avtalspensionen i dag?
För att få full avtalspension från staten ska du ha jobbat i 30 år från 28 års ålder. Lönen och andra kontanta förmåner – övertid undantagen – är pensionsgrundande. Det är arbetsgivaren som betalar ut pensionen, vanligen från 65 års ålder.
Hur mycket får jag i avtalspension?
Det beror på hur länge du arbetat i staten, eller i andra sektorer, och hur mycket du tjänat de sista fem åren före pensionen.
Full statlig avtalspension är tio procent av den genomsnittliga lönen de senaste fem åren för löner upp till 7,5 inkomstbasbelopp, vilket i dag motsvarar 23 550 kronor i månaden.
Om du tjänar över den gränsen får du en större andel av din lön i avtalspension. Det är också där den allmänna pensionen sätter en gräns. Inkomster över 7,5 basbelopp ger ingen allmän pension. Men avtalspensionen ger 65 procent av lönen i pension för den del av inkomsten som överstiger 7,5 basbelopp (idag 23 550 kronor i månaden).
Lön utöver 20 basbelopp (för närvarande 62 850 kronor i månaden) ger 32,5 procent i avtalspension.
Efterlevandepension betalas ut vid dödsfall till make och barn under 20 år.
Vad menas med att nuvarande system är ”förmånsbaserat”?
Pensionen räknas ut som en andel av lönen, en förmån, den dag du går i pension. Förmånens storlek avgör vad pensionen kostar.
Vad menas med ett ”avgiftsbaserat” system?
Här beror pensionens storlek på en avgift som avsätts årligen under den tid du arbetar. Sedan är det upp till dig att bestämma hur du ska placera pengarna.
Varför vill arbetsgivaren byta system?
Redan under förra avtalsrörelsen var Arbetsgivarverket angeläget om att gå över till avgiftsfinansierad pension. Den orsak som angetts i bland annat Statstjänstemannen (nr 2/01) är att myndigheternas kostnader blir mer förutsägbara med det nya systemet.
Innebär det sistnämnda att en avgiftsfinansierad pension blir mer ”oförutsägbar” för mig?
I det förmånsbaserade systemet är det antal år i staten och lönen de sista fem åren som avgör pensionens storlek.
I ett avgiftsfinansierat system är det löneutvecklingen under arbetslivet och utvecklingen för de fonder där du placerar dina pengar som avgör hur stor pensionen blir.
Sammantaget kan man nog säga att osäkerheten om den framtida pensionen är större i ett avgiftsbaserat system.
Vad tycker ST?
ST har ännu inte tagit slutgiltig ställning. Arbetsgivarverket ville föra in avtalspensionerna redan i förra avtalsrörelsen. Då sade ST nej eftersom det saknades ett fullständigt förslag. I de pågående förhandlingarna är utgångspunkten att det nya pensionsavtalet ska ha minst samma värde som det nuvarande.
Hur långt har förhandlingarna kommit?
I ett färskt bud föreslår Arbetsgivarverket att pensionsavgiften ska vara 2,2 procent av lönen. Men bara upp till ett tak på 7,5 inkomstbasbelopp.
Utgångspunkten för både facket och Arbetsgivarverket är att bara inkomster upp till den gränsen ska vara avgiftsfinansierade. Högre inkomster ska även i fortsättningen vara förmånsbaserade.
I budet föreslår Arbetsgivarverket också att pensionsavgift ska betalas för anställda från 25 års ålder och det ska finnas möjlighet till delpension från 61 års ålder.
De förtroendevalda i STs förhandlingsråd ska diskutera Arbetsgivarverkets bud den 22 november. Därefter ska förbundsstyrelsen ta ställning.
Vilka ska omfattas av ett nytt system?
Arbetsgivarverkets mål är att det nya pensionsavtalet ska börja gälla den 1 januari 2003. De som går i pension de fem åren därefter, till och med 2007, ska inte omfattas av det nya pensionsavtalet, utan får pension enligt nuvarande system. De som är födda 1973 eller senare ska omfattas helt och hållet av det nya systemet. För dem som är födda mellan 1943 och 1972 kommer det att finnas övergångsregler.
Pensionsrätten för inkomster utöver 7,5 basbelopp (för närvarande 23 550 kronor i månaden) ska vara förmånsbaserad även i framtiden.
Vad händer om jag byter till jobb i privat eller kommunal tjänst?
Avgiftsbaserade pensioner blir allt vanligare på arbetsmarknaden. Det gör det svårt att ta med sig värdeökningen av sin statliga pension när man byter jobb till en annan sektor på arbetsmarknaden. ST anger det som ett av skälen till att gå in i förhandlingar. Men förutsättningen för att gå med på ett byte är att frågan om värdesäkring blir löst.
Hur har diskussionen om ett systemskifte förts hittills i ST?
I förbundsstyrelsen har det inte rests så många invändningar mot att byta system. Helmut Moser, från ST-Migrationsverket, tillhör dem som framfört kritiska synpunkter. Framför allt är han emot idén att gå över från kollektiva till mer individuella lösningar.
Han anser också att det är fullt möjligt att hitta ett sätt att värdesäkra pensionsrätten vid förflyttning mellan olika sektorer utan att byta system.
Pensionsfrågan ska diskuteras på förhandlingsrådet den 22 november. Men frågan är komplicerad och därför svår att ta ställning till. Förbundet genomför olika informationsinsatser för att öka kunskaperna om vad ett systemskifte innebär.
Tjänar jag på att byta system?
Den frågan går inte att besvara med ja eller nej. Det beror på hur stor avgiften blir, hur ekonomin utvecklas i samhället och hur du väljer att placera dina pengar. Det finns mer eller mindra säkra placeringar, till exempel i form av värdesäkrade obligationer och räntefonder. Om du väljer att placera pengarna i aktier så beror din pension på aktiemarknadens utveckling.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
