ST kritiserar ensidig satsning på poliser
I 2022 års regleringsbrev för Polisen öronmärker regeringen 400 miljoner kronor årligen till löneutveckling för poliser. Någon motsvarande satsning på civilanställda planeras inte. ”Ensidiga satsningar på den ena personalgruppens löner slår sönder lönebildningen”, säger STs avdelningsordförande Pär Renberg.
Polisen har drygt 34 000 polisanställda, varav drygt 21 000 är utbildade poliser och närmare 13 000 har annan bakgrund. Målet är att Polisen ska ha 39 000 anställda år 2025.
I Polisens nya regleringsbrev för 2022 öronmärker regeringen 400 miljoner kronor för att användas till att höja löner och annan ersättning i syfte att stärka polisyrkets attraktivitet.
I regleringsbrevet nämns de civilanställda vid myndigheten på ett enda ställe, i ett avsnitt som reglerar myndighetens skyldighet att redovisa månatlig statistik till regeringen om de anställda. Några extrapengar för löneutveckling för den civila personalen finns inte med i dokumentet, vilket inte förvånar Pär Renberg, ordförande för ST inom Polisen:
– Bland de politiker vi träffat är det många som inte ens känner till att var tredje av myndighetens anställda inte är polis. Vår uppmaning till politikerna är att agera utifrån att de här ensidiga satsningarna på den ena personalgruppens löner slår sönder lönebildningen inom myndigheten.
Löneutvecklingen är en stötesten för ST. Förhandlingarna om 2021 års budgetramar gick till central förhandling och slutade i oenighet.
– Det här blir ett dilemma också för lönesättande chefer som tvingas göra satsningar av de extra medlen på en kategori av medarbetare och inte på den övriga personalen, som utför i princip exakt samma arbete. Jag vet inte vad som kommer att hända framöver med lönerna, eller om politikerna har en tanke på den resterande tredjedelen av polisens anställda som blir utan dessa satsningar på poliserna sex år i följd. Vi har inget emot att det satsas på poliser, men också andra personalkategorier bidrar till helheten.
Pär Renberg konstaterar att för år 2024 är regleringsbrevets skrivning lite luddigare.
– Kanske kan det eventuellt öppna upp för några satsningar då också bland andra yrkesgrupper. Just nu driver vi frågan om fortsatta lönetillägg för de civila som arbetar som instruktörer eller utbildare för bland annat poliser, men också annan personal, säger Pär Renberg.
Enligt Pär Renberg beräknas snittlönen för poliser nu vara uppe i över 38 000 kronor per månad. Han gissar att den kommer att passera 40 000 kronor redan i år, och till 2025 tror han att den passerar 45 000 kronor med hjälp av de extra budgetmedlen. Han tror att Polisen kommer att nå målet om 39 000 anställda till 2025.
ST har också varit oense med arbetsgivaren om förutsättningarna för det fackliga arbetet, vilket skapat problem i relationen med arbetsgivarens företrädare.
– Det är i nuläget klara utmaningar gällande det fackliga arbetet och ST befarar att det finns risk att tappa förtroendevalda, konstaterar Pär Renberg.
Publikt har försökt få svar från Polismyndigheten på hur den planerar att fördela de extra pengarna till polislöner och hur myndigheten ser på det växande gapet till civilanställdas löner. Myndigheten svarar i ett mejl att frågan är för tidigt väckt och ber Publikt att återkomma om ett par månader.
Extra medel, 300 miljoner kronor, har också avsatts för att stärka Polisens tekniska förmåga och öka möjligheterna att utreda och klara upp fler brott. Minst 50 miljoner kronor ska användas för att förstärka Nationellt forensiskt centrum, NFC, och 50 miljoner kronor får användas för att förkorta handläggningstiderna i vapentillståndsärenden. Den totala budgetomslutningen för 2022 är knappt 34 miljarder kronor.
Polisen har i dagsläget inte något besked om huruvida extrapengarna till hantering av vapenlicenser kommer att leda till nya anställningar av civil personal.
Polisens huvuduppdrag är enligt regleringsbrevet att brottsligheten ska minska och människors trygghet ska öka. Polisen ska bidra till en sådan utveckling i hela landet. Polisen ska också vinna allmänhetens förtroende och bidra till ett högt förtroende för rättsväsendet som helhet.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
