Annons:

ST fruktar press på myndigheter

STATSBUDGETEN2012-09-25

De centrala delarna i nästa års statsbudget är sänkt bolagsskatt och satsningar på forskning, rättsväsende och infrastruktur. Men facken saknar förbättringar av a-kassan, och ST varnar för ett pressat läge på myndigheterna eftersom anslagen till löner inte höjs alls.

Det mesta i budgetpropositionen var känt i förväg, eftersom regeringen under flera veckor presenterat satsning efter satsning. Sammantaget handlar det om närmare 23 miljarder kronor i ökade utgifter och minskade inkomster.

Enligt statliga Konjunkturinstitutet innebär den nivån att finanspolitiken måste stramas åt framöver, och Ekonomistyrningsverket har hävdat att det inte finns något utrymme alls för ofinansierade utgiftsökningar om riksdagens överskottsmål ska hållas. Men finansminister Anders Borg gör en mer optimistisk bedömning av den ekonomiska utvecklingen.

Områden som får omfattande resurstillskott är forskningen, arbetsmarknadspolitiken, rättsväsendet och infrastrukturen.

En myndighet som i stället förlorar pengar är Försäkringskassan, som blir av med närmare 200 miljoner kronor av sitt anslag – samtidigt som myndigheten får fler arbetsuppgifter av regeringen.

– Ledningen måste signalera uppåt att det här inte håller, säger STs avdelningsordförande Siv Norlin till Publikt.

TCOs ordförande Eva Nordmark säger i en kommentar till budgeten att den borde ha innehållit en höjning av taket i a-kassan: »Med en bättre försäkring hålls efterfrågan och betalningsförmåga uppe medan man söker jobb. Då vågar också fler byta eller ta osäkra jobb.« Sveriges ersättningsnivå vid arbetslöshet är nu bland de lägsta i OECD-området, påpekar hon.

Regeringens budgetförslagfastställer också att anslaget för de statsanställdas löner inte kommer att höjas alls nästa år. Det är djupt oroande, anser STs ordförande Britta Lejon.

– Det är andra året i rad som myndigheterna inte får någon uppräkning. Det betyder att myndigheterna kommer att ställas inför ett antal knepiga val. Ska man slimma organisationerna ännu mer eller sluta göra vissa saker?

Samtidigt som budgeten läggs befinner sig ST i slutskedet av en avtalsrörelse där riktmärket på arbetsmarknaden är löneökningar på 2,6 procent på årsbasis.

– Våra medlemmar kan inte avstå från löneökningar. De ska inte betala för att vi har ett föråldrat system för löneuppräkningen, säger Britta Lejon.

Satsning på forskning, ungdomsfrågor, arbetsmarknad, rättsväsende, infrastruktur och sänkt bolagsskatt

  • Forskning: 1,7 miljarder.

På fyra års sikt ska nivån höjas med 4 miljarder kronor. Huvuddelen går till direkta fakultetsanslag, medicinsk forskning, spetsforskning och innovationer.

  • Ungdomspaket: 2,2 miljarder.

Paketet innehåller bland annat utbyggnad av yrkesvux, lärlingsvux och yrkeshögskolan samt 4 200 nya utbildningsplatser på högskolan. Men samtidigt försvinner resurser som anslogs till högskolan under finanskrisen och som har finansierat över 15 000 utbildningsplatser. Regeringen vill även utöka stödet till arbetsgivare som anställer ungdomar som varit arbetslösa längre än ett år.

  • Arbetsmarknadspolitik: drygt 1 miljard.

Etableringsreformen får extrapengar, liksom programmen som riktar sig till unga. Regeringen räknar dock med att utgifterna

för arbetslöshetsersättningen fortsätter att minska de kommande åren – 2013 beräknas bidragen till a-kassorna uppgå

till 14 miljarder kronor. Det är drygt två miljarder kronor mindre än 2010.

  • Rättsväsendet: drygt 1,5 miljarder.

Särskilt stora ökningar får polisen – en halv miljard – samt Ekobrottsmyndigheten och Säpo.

  • Infrastruktur: 1,2 miljarder.

Pengarna går främst till väghållning och underhåll av järnvägar.

  • Sänkt bolagsskatt: 16 miljarder.

Sänkningen finansieras delvis genom skärpta avdragsregler för interna räntor, så kallade räntesnurror. Det ska dra in 8,8 miljarder kronor.

Fler budgetförslag

  • Ekobrottsmyndigheten får ett nationellt ansvar. 100 miljoner omfördelas från Åklagarmyndigheten och Polisen.
  • Migrationsverket får en anslagsökning med 460 miljoner kronor nästa år på grund av den ökande strömmen av asylsökande.
  • Skolverket får 75 miljoner kronor extra för att klara uppdraget att utfärda 115 000 lärarlegitimationer.
  • Länsstyrelserna får 30 miljoner kronor extra per år i fyra år för att beta av kön av överklaganden i byggfrågor.
  • Statskontoret övertar ansvaret att bevaka behoven av kompetensutveckling i statsförvaltningen från Krus, som läggs ned. Krus uppgift att utbilda statsanställda i EU-frågor flyttas till Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps. Arbetsuppgifter som rör svenskars anställningar i EU-institutioner tas över av den nya myndigheten Universitets- och högskolerådet.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA