Sparkrav fick motsatt effekt

EKONOMI2013-01-09

I en ny rapport kommer Internationella valutafonden, IMF, självkritiskt fram till att sparkraven på krisländerna i Europa kan ha haft motsatt effekt mot den avsedda.

I en rapport som offentliggjordes förra veckan menar IMFs chefsekonom Olivier Blanchard och kollegan Daniel Leigh att de åtstramningar som man krävt av Europas krisekonomier har slagit hårdare än man tidigare räknat med, skriver Europaportalen.

”Vi finner att prognosmakarna signifikant underskattat ökningen av arbetslöshet och minskningen av privat konsumtion och investeringar”, skriver ekonomerna i rapporten.

Enligt rapporten visar utvecklingen på att den så kallade multiplikatoreffekten av samlade utgiftsminskningar och åtstramningar har visat sig betydligt starkare än vad någon förutsåg. Ju högre multiplikatoreffekt, desto mer faller tillväxten när ett land minskar sina utgifter och desto mer stiger därmed de statliga skulderna.

Enligt ekonomerna har de modeller som IMF använde sig av för att beräkna effekterna av åtstramningar på ekonomin i länder som Grekland och Portugal underskattat multiplikatorns storlek.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Ekonomi EU
Inlagt av Mats-Åke Morit… (ej verifierad) fre, 01/11/2013 - 14:08
Det finns även en multiplikatoreffekt åt det andra, positiva hållet. En offentlig investering om 100 kr genererar effekter till ett värde av 250 kr innan pengarna hamnat utomlands eller stannat i värden som inte längre genererar fler intäkter. Om staten anställer någon som får 100 kr i lön konsumerar vederbörande något någonstans som i sin tur ger lön till någon annan, som i sin tur konsumerar och så vidare. Drar man IN 100 kr däremot får man samma effekt åt andra hållet. Det här kan enskilda och företag göra utan att det ger katastrofala effekter i samhällsekonomin (så länge inte allt för många gör det) men inte den offentliga sektorn. Det går med andra ord att spara sig till konkurs.

Det är inte längre möjligt att kommentera artikeln.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA