Sökte jobbet på nytt – fick höjd lön
Fyra av nio medarbetare på Svensk nationell datatjänst vid Göteborgs universitet fick ett lönelyft på flera tusen kronor när deras tjänster lystes ut på nytt. Kollegerna med samma arbetsuppgifter ligger kvar på lägre lön. ”Det här är en soppa utan dess like”, säger STs sektionsordförande Peter Brandt.
För drygt ett år sedan krävde datasamordnarna på Svensk nationell datatjänst, SND, en lönehöjning på 5 000 kronor vid sidan av den ordinarie lönerevisionen. Motiveringen var att deras arbetsuppgifter hade förändrats väsentligt.
SND startades vid Göteborgs universitet för att dokumentera och tillgängliggöra forskningsdata inom vissa ämnesområden. Men mot bakgrund av EUs beslut om öppna forskningsdata i hela unionen har SND utvecklats till en knutpunkt för alla typer av forskningsdata från ett trettiotal svenska lärosäten.
Den formella startpunkten var 1 januari 2018, då SND omvandlades till ett konsortium, ”SND 2.0”. SND är dock fortfarande en del av Göteborgs universitet.
Med den nya inriktningen tillkom en rad nya och mer kvalificerade arbetsuppgifter, anser de nio datasamordnarna. Arbetet liknar mer det som universitetets forskningssamordnare gör. Forskningssamordnare hade 2017 en medellön på 41 325 kronor, enligt gruppens skrivelse till arbetsgivaren. Snittlönen för datasamordnare låg på 30 600 kronor.
Flertalet i gruppen är medlemmar i ST, och facket har stött kravet på en särskild lönesatsning. ST-sektionens andra vice ordförande Helena Rohdén arbetar själv på SND, men är inte datasamordnare utan kommunikatör.
– Den tidigare huvudarbetsuppgiften för datasamordnare var att beskriva och dokumentera data, men nu handlar det mycket mera om att lära upp personer på andra lärosäten som startar egna enheter för forskningsdatastöd, säger hon. Datasamordnarna bygger system, gör handböcker och arbetar med avancerade utbildnings- och utvecklingsfrågor.
Den lokala ledningen på SND ville gå personalen till mötes och erbjöd 3 000 kronor, men förhandlingarna stoppades av universitetsdirektören Anna Lindholm. Anledningen var att universitetets policy för verksamheten inom den så kallade gemensamma förvaltningen är att löneökningar utanför ordinarie lönerevision bara får ske efter noggrann beredning.
Datasamordnarnas skrivelse uppfyllde enligt personalenheten inte det kravet, och den bedömningen ställde sig Anna Lindholm bakom, rapporterar personaltidningen GU-Journalen.
Men när medarbetare på SND började se sig om efter andra jobb och ett par redan slutat valde ledningen för SND att utlysa fem tjänster med en ny titel – forskningsdatarådgivare – och högre lön. Tjänsterna har nu tillsatts med fyra interna sökanden och en extern, berättar STs sektionsordförande Peter Brandt som deltagit i förhandlingar.
– I den första löneförhandlingen trodde både jag och den lönesättande chefen att han hade mandat att lyfta lönerna. Och när tjänsterna sedan utlystes var det meningen att det skulle gälla alla tjänster, men det stoppades också. Det här är en soppa utan dess like. ”Nolltoleransen” mot löneökningar utanför lönerevision är inte hållbar.
Resultatet har blivit att kolleger med samma arbetsuppgifter har olika titlar och olika löneläge. Enligt Elisabeth Strandhagen, biträdande föreståndare på SND, fick de som fick de nya tjänsterna ett lönelyft på cirka 3 000 – 4 000 kronor i månaden.
Universitetsdirektören Anna Lindholm säger till Publikt att ”det är ledsamt och tråkigt när medarbetare kommer i kläm och inte känner sig hörda”.
– Det ligger i sakens natur att man vill rätta till problem i lönestrukturen direkt, men det har vi svårt för. Vi får jobba över tid, i de årliga lönerevisionerna.
Biträdande föreståndaren Elisabeth Strandhagen konstaterar att det har varit en lång och tuff process både för datasamordnarna och för henne som chef.
– Vår tanke från början var ju att lyfta hela gruppen. Det är lite svårt för mig som chef att inte kunna ge den löneförhöjning vi ville, när gruppen har fått helt förändrade arbetsuppgifter.
Hon har dock gott hopp om att även de som inte fått de nya tjänsterna ska få högre lön och ny titel i en ”relativt snar framtid”.
– Vi har varit i kontakt med rektor, som inte har utlovat några summor, men har lovat att det ska satsas på grupper som är felplacerade. Den här gruppen är en av dem.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
