Skattebetalarna får rädda bankerna
Det blir skattebetalarna som får rädda bankerna i händelse av kris. Det framgår av en granskning som Riksrevisionen genomfört av den så kallade Stabilitetsfonden.
Regeringen inrättade Stabilitetsfonden för att finansiera framtida finansiella kriser. En av huvudprinciperna var att kreditinstituten och inte medborgarna skulle betala det mesta för räddningsaktioner riktade mot finanssektorn. Nu visar Riksrevisionens granskning att Stabilitetsfonden ändå till stor del finansieras av skattebetalarna.
Enligt Riksrevisionen finns det flera brister i konstruktionen av Stabilitetsfonden. De avgifter som bankerna betalar står bara för en del av fondens finansiering. Under år 2008 sköt staten till 15 miljarder kronor och regeringen tillät fonden att utnyttja teckningsrätter i Nordea utan ersättning. Resultatet har blivit att Stabilitetsfonden till stor del är finansierad av skattebetalarna.
I praktiken är Stabilitetsfonden ett konto i Riksgälden där bankernas avgifter registreras. Avsikten är att kontot ska växa så att det år 2023 uppgår till 2,5 procent av bruttonationalprodukten, BNP. De avgifter som betalas in går dock direkt in i statens kassa och används till löpande utgifter.
”Stabilitetsfonden är, namnet till trots, ingen fond som staten kan ta pengar ur för att finansiera stödåtgärder. Om fonden behöver användas måste staten därför gå ut och låna pengar, vilket riskerar att vara ett mycket kostsamt alternativ i en krissituation”, säger riksrevisor Jan Landahl i ett pressmeddelande.
Riksrevisionen föreslår att regeringen undersöker om Stabilitetsfonden ska betala tillbaka de medel den fått från staten, och om de pengar som betalas till fonden kan placeras på ett annat sätt än i avbetalning av statsskulden som det är idag.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.