Skärpta straff för bidragsbrott föreslås
Regeringen föreslår skärpta straff för bidragsbrott. I en lagrådsremiss föreslås att maximistraffet höjs från fyra till sex års fängelse och att preskriptionstiden höjs från två till fem år.
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss om hårdare lagstiftning om brott mot välfärdssystemen. Syftet är enligt ett pressmeddelande att stärka det straffrättsliga skyddet och förhindra felaktiga utbetalningar.
”Varje brott mot välfärdssystemen skadar tilltron till välfärdsstaten som sådan. Regeringen har redan genomfört ett stort antal åtgärder för att skydda välfärden mot brottslighet och nu kommer fler förslag”, kommenterar finansminister Magdalena Andersson, S, i pressmeddelandet.
Regeringen föreslår att bidragsbrottslagen och lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen ska omfatta fler bidrag, som till exempel tandvårdsstöd och arbetsmarknadspolitiska stöd. Det är bidrag som betalas ut till företag och kan uppgå till betydande belopp.
Enligt förslaget höjs maximistraffet för grovt brott från fyra till sex år och preskriptionstiden för ringa och vårdslösa bidragsbrott förlängs från två till fem år. Lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen ska gälla också för kommuner.
”Välfärdsbrottsutredningen har pekat på att bidragsbrott är vanligt inom den grova organiserade brottsligheten. Inte en enda krona vi satt av för välfärden ska finansiera organiserad brottslighet. Nu föreslår vi samma maxstraff för grovt bidragsbrott som för grovt skattebrott och grovt bedrägeri. Det är exempelvis vid organiserad brottslighet det kan komma ifråga”, påpekar Magdalena Andersson.
De nya reglerna föreslås träda i kraft 1 januari 2020.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.