Sänkt skatt ska stimulera ekonomin

VÅRBUDGETEN2008-04-15

Regeringen skruvar i vårpropositionen ned förväntningarna på ekonomisk tillväxt. Man vill därför stimulera ekonomin med ytterligare skattesänkningar – ett tredje steg i jobbskatteavdraget.

Bedömningen nu är att BNP, bruttonationalprodukten, ökar med 2,1 procent i år och endast 1,8 procent nästa år. I förra höstens budgetproposition räknade man med 3,2 respektive 2,5 procent.

Men oron i den internationella ekonomin gör prognosen osäker. I vårpropositionen görs en alternativ kalkyl, som räknar med en fördjupad bostadslånekris i USA och en kraftig inbromsning i den amerikanska ekonomin. Det skulle leda till fallande fastighetspriser också i Sverige, och halverad tillväxt.

De försämrare framtidsutsikterna gör att regeringen vill föra en ekonomisk politik i en ”något mindre åtstramande riktning”. Bland annat förbereds nya skattesänkningar för arbetande. Den genomsnittliga skatten sänks, liksom marginalskatten för låg- och medelinkomsttagare. Uttaget av statlig inkomstskatt ska också minska.

Skattereformerna ska framför allt vara en morot till arbete för människor som är sjukskrivna eller arbetslösa, enligt vårpropositionen. Regeringens egna siffror visar visserligen att det är de mest välbeställda grupperna som vunnit mest på skatteändringarna hittills, men på sikt kommer så kallade dynamiska effekter att höja standarden för låginkomsttagare, enligt regeringen. Det betyder exempelvis att arbetslösa ökar sin inkomst när de får ett arbete.

Men fortfarande är det för få som arbetar, anser regeringen. Den öppna arbetslösheten väntas ligga kvar på över fyra procent de närmaste åren, och andelen sysselsatta väntas endast öka marginellt. Dock aviseras få förslag som påverkar arbetsmarknaden, vid sidan om skattesänkningarna. Villkoren för småföretag ska förbättras, och nya satsningar ska göras för att underlätta för invandrare att få jobb.

I budgetpropositionen tänker regeringen också lägga förslag om följande områden:

  • Privata entreprenörer ska få bättre möjligheter att konkurrera med det offentliga inom främst primärvård och äldreomsorg. En översyn ska göras av konkurrensen inom de områden där stat, kommuner och landsting säljer varor och tjänster.

  • Förutom höstens stora, långsiktiga proposition om infrastrukturen kommer förslag om satsningar ”i närtid”. Vägprojekt ska få en större andel av resurserna än tidigare, och privata företag kan få vara med och finansiera projekt.

  • I den forskningspolitiska proposition som utlovas före årsskiftet ska de direkta statliga forskningsresurserna i ökad utsträckning fördelas utifrån vetenskaplig kvalitet.

  • De sämst ställda pensionärerna ska få bättre ekonomiska villkor.

  • Under hösten kommer ett förslag om förstärkt stöd till den psykiatriska vården i kommuner och landsting. Tillskottet ska framför allt riktas till vuxna med psykisk sjukdom samt barn och ungdomar.
  • Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

    ÄMNEN:

    Ekonomi
    Typ
    Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
    Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

    Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

    Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
    CAPTCHA