Riksrevisionen kritiserar beredskap
Riksrevisionen kritiserar efter en granskning regeringens och myndigheternas hantering av flyktingsituationen under hösten 2015. Varken beredskap eller samordning var tillräcklig i den akuta situationen, anser Riksrevisionen.
I en debattartikel i Dagens Nyheter skriver Riksrevisionens Anders Berg och Robert Boije att det var en stor prestation av det svenska samhället och ansvariga myndigheter att på så kort tid ta emot och erbjuda tak över huvudet för så många flyktingar. Under 2015 kom närmare 163 000 asylsökande:
”Ingen statlig myndighet har ett uttalat uppdrag, organisation eller resurser att snabbt upprätta nya boenden och regelverken i plan- och bygglagen är heller inte utformade med tanke på det. Detta blev tydligt hösten 2015”, skriver de i artikeln.
Riksrevisionen tar inte ställning till regeringens beslut att införa gränskontroller, men bedömer att det var nödvändigt att göra något för att minska belastningen på Migrationsverket och kommunerna. Om ingenting hade gjorts skulle stat, kommuner och landsting tvingats bryta mot flera lagar och författningar, konstaterar Anders Berg och Robert Boije. Många asylsökande hade inte kunnat erbjudas boenden, barn skulle löpt risk att inte få den omsorg de har rätt till och ett betydande antal människor skulle haft en osäker rättslig status.
Enligt granskningen fungerade inte samverkan mellan berörda myndigheter och med andra aktörer. Oklarheter i eller bristande kunskap om författningar och uppdrag hos berörda myndigheter bidrog till detta. Bland annat var det stöd som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, erbjöd till krishanterande myndigheter inte alltid det som efterfrågades.
”MSBs risk- och sårbarhetsanalyser hade inte tagit upp en hög flyktingström som möjlig risk, vilket Riksrevisionen finner anmärkningsvärt. Migrationsverket hade före 2016 överhuvudtaget inte tagit fram några risk- och sårbarhetsanalyser, vilket krisberedskapsförordningen kräver av alla myndigheter. Över lag hade Migrationsverket och andra myndigheter inte övat för en sådan komplex, långsamt upptrappad och utdragen situation som flyktingsituationen utgjorde”, skriver Anders Berg och Robert Boije.
Granskningen visar att regeringen och regeringskansliet hade en krisorganisation på plats och följde förberedda rutiner. Regeringen tog många beslut för att hantera situationen, men många av åtgärderna fick liten effekt på den akuta situationen. Andra genomfördes inte förrän den akuta fasen var över. Möjliga åtgärder vid en flyktingsituation hade inte analyserats i förväg, besluten bereddes efter hand när situation redan var akut, konstaterar utredarna.
Riksrevisionen föreslår ett antal åtgärder för att förbättra beredskapen:
- att behovet av ändrade regelverk och myndighetsuppdrag utreds för att öka möjligheterna att i en nödsituation snabbt kunna upprätta tillfälliga evakueringsboenden
- att Upphandlingsmyndigheten får i uppdrag att se över hur reglerna ska tillämpas vid synnerligen brådskande omständigheter
- att MSB genom övningar och utbildningar verkar för att stärka myndigheternas förmåga att agera vid långsamt upptrappade och långvariga händelser
- att MSB tillsammans med länsstyrelserna och övriga berörda myndigheter utvecklar arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.