Riksrevisionen granskar offentliga biträden
Riksrevisionen startar en granskning av hur systemet med offentliga biträden fungerar inom migrationsområdet. Fokus kommer att ligga på Migrationsverket, migrationsdomstolarna och Polisen.
Den som tas i förvar eller riskerar av- eller utvisning kan ha rätt till juridisk hjälp av ett offentligt biträde. Riksrevisionen konstaterar att det finns tecken på bristande kontroll av biträdenas lämplighet, och av deras ersättningsanspråk. Därför har Riksrevisionen beslutat att granska myndigheters hantering av offentliga biträden i migrationsärenden.
”Det är viktigt att den här verksamheten fungerar effektivt. Dels för de personer som har rätt till juridisk hjälp och för deras biträden, dels för hushållningen med offentliga medel”, understryker riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.
I pressmeddelandet konstaterar Riksrevisionen att Migrationsverket, Polismyndigheten och migrationsdomstolarna har organiserat sin process att förordna, kontrollera och bedöma biträdens lämplighet tycks skilja sig åt, både inom och mellan myndigheterna. Även bedömning och kontroll av biträdenas ersättningsanspråk kan skilja sig.
Granskningen ska svara på frågan om systemet med offentliga biträden i migrationsärenden fungerar effektivt. Fokus kommer bland annat att ligga på hur Migrationsverket, migrationsdomstolarna och Polismyndigheten säkerställer att processen är effektiv. Riksrevisionen kommer också att granska om regeringen har möjliggjort en effektiv hantering.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.