Riksrevisionen granskar ändringsbudgetar
Riksrevisionen ska granska om regeringens hantering av ändringsbudgetar under pandemin varit ansvarsfull och ändamålsenlig. Regeringen har hittills lämnat 20 extra ändringsbudgetar till riksdagen.
Riksrevisionen konstaterar i ett pressmeddelande att snabba politiska åtgärder har varit nödvändiga för att hantera pandemins ekonomiska konsekvenser. De 20 extra ändringsbudgetar regeringen har fått igenom under pandemin har haft mycket stora anslagsökningar som följd. Men det råder enligt Riksrevisionen ingen tvekan om att skyndsamma åtgärder med snabb implementering har varit betydelsefulla för att dämpa effekterna av coronapandemin och mildra de ekonomiska konsekvenserna i samhället.
Extra ändringsbudgetar gör det möjligt för regeringen hantera oväntade situationer snabbare än vad som är möjligt inom den ordinarie budgetprocessen. Men de får bara användas om regeringen anser att det finns särskilda skäl. Bara under 2020 innebar de extra ändringsbudgetarna anslagsökningar med 304 miljarder kronor, varav ungefär hälften faktiskt användes.
”Vi kommer att granska om förslagen i de extra ändringsbudgetarna har varit tillräckligt pandemirelaterade, brådskande och om underlagen hållit tillräckligt god kvalitet”, förtydligar riksrevisor Helena Lindberg i pressmeddelandet.
Extra ändringsbudgetar kan enligt Riksrevisionen leda till en svagare budgetprocess och göra det svårare för riksdagen att behålla helhetsperspektivet över statens budget. Olika handlingsalternativ ställs inte mot varandra, som i den ordinarie budgetprocessen, och riksdagen får inga reella möjligheter att överväga alternativ till regeringens förslag. Detta förstärks av att beredningstiden i regel är kraftigt förkortad eftersom det är bråttom.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.