Riksdagsmän vill försvaga tryckfriheten

ÖPPENHET2006-09-12

Många riksdagsledamöter kan tänka sig att begränsa tryck- och yttrandefriheten, enligt en undersökning. »Det är värre än vi trodde«, säger Barbro Fischerström på branschorganisationen Tidningsutgivarna.

Det är de svenska dagstidningsföretagens arbetsgivar- och branschorganisation, Tidningsutgivarna, som beställt undersökningen av Sifo.

–Bakom riksdagsledamöternas svar kan finnas en bristande respekt för de grundlagsskyddade rättigheterna och en bristande insikt i hur viktiga de är, säger TUs vd Barbro Fischerström.

Att politikerna inte förstår problemet är oroande, anser hon.

–Vi trodde att riksdagsledamöterna åtminstone skulle tänka till innan de svarade, men de har inte ens försökt sig på att svara politiskt korrekt.

Privatlivet ska skyddas

Riksdagsledamöterna har fått ta ställning för eller mot ett antal påståenden. Det här har en majoritet instämt i:

Poliser ska inte få läcka om innehållet i förundersökningar. 89 procent av de tillfrågade anser det. Skillnaden partierna emellan är liten.

Kända personer ska bara få fotograferas i privata sammanhang om de ger tillstånd och en lag om skydd för privatlivet ska införas – 74 procent. Moderaterna är de enda som är mot lagen.

Vill ha högre skadestånd

Skadestånden i tryck- och yttrandefrihetsmål bör höjas kraftigt – 68 procent.

Det ska vara förbjudet att publicera bilder av misstänkta som inte är dömda – 77 procent.

Pass och körkortsbilder ska fortsatt vara sekretessbelagda – 84 procent.

Organisation eller företag som lider skada av publicering i medierna bör få skadestånd –76 procent. Framför allt kristdemokraterna är för detta.

Sexistisk reklam ska förbjudas i lag – 65 procent.

Veto för postanställda

Däremot säger 52 procent nej till förbud mot teckningar som kränker religiösa grupper. De flesta kristdemokrater vill dock ha förbud.

Drygt hälften, främst socialdemokrater och vänsterpartister, vill ge Postens anställda rätt att vägra dela ut reklam eller skrifter som propagerar för nazism, rasism eller annat som är stötande i ett demokratiskt samhälle.

Frågorna har ställts till samtliga 249 riksdagsledamöter, 175 har svarat.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA